Rent teoretiskt borde det vara så att ju starkare du är desto större muskler får du men detta är en sanning med modifikation. En vis kroppsbyggare sa en gång i tiden “Nyckeln till att få bra kontakt med musklerna och få dem att växa är att göra en lätt vikt så tung som möjligt”. Ju mer man funderar på vad denna person menar ju mer förstår man hur rätt han faktiskt hade.
Nu är det ju inte så att kroppsbyggare för den skulle är svaga (långt ifrån) men grundtänket skiljer sig avsevärt mellan en kroppsbyggare och en tyngtlyftare.
Inom till exempel styrkelyft och tyngdlyftning handlar allt om styrka och explosivitet men alla som tävlar i detta är automatiskt inte jättemuskulösa och rippade. Denna kille (en 80kgs grabb samma som i filmen ovan) till exempel är överjävligt stark, explosiv och en utav de bättre tyngdlyftarna i världshistorien men han ser mer eller mindre ut som en vanlig person. Skulle ni läsa lite om honom och se vilka vikter han tränar på i knäböj, axelpress, marklyft, ryck, stöt med mera skulle ni tappa hakan. Hans mål är dock inte att bli stor och muskulös utan stark och fruktansvärt explosiv.
De flesta som tränar på gym har inte som mål att tävla i tyngdlyftning och vara extremt starka och explosiva utan vill i grund och botten bara få en snygg kropp. Varför då många är så extremt viktkåta och prioriterar mycket vikt på stången och försöka träna med så tunga vikter som möjligt framför att faktiskt få kontakt med muskeln man vill träna tycker jag är underligt. Självklart behöver man succesivt ökad belastningen/vikten på stången för att tvinga muskeln till tillväxt (en av de 6 grundprinciperna inom styrketräning) men det får inte ske på bekostnad av att släpper helt på tekniken och att hela träningens syfte bara går ut på att bli stark. Styrka tränas bäst i intervallet 1-3(4) repetioner men det är inte inom detta intervall som hypertrofin (muskeltillväxten) är som störst utan denna är som största mellan 6-12 repetioner. En blandning är dock väldigt fördelaktigt då man blir starkare med låga repetioner som man sedan har nytta av då man kan hantera tyngre vikter på stången när man ska köra med medelhöga repetioner (6-12).
Jag till exempel klarar med nöd och näppe runt 130kg i bänkpress vilket är en pinsamt låg vikt om jag hade velat tävla i bänkpress men det vill jag ju inte. Jag vill bara få en riktigt bra bröstmuskulatur och vad spelar det för roll om jag klarar 200kg i bänkpress om min bröstmuskel fortfarande ser ut att klara 50kg? En annan vis kroppsbyggare sa en gång i tiden “Jag tränar för att folk ska tro att jag klara 250kg i bänkpress, vad jag sedan tränar på är inte så intressant på de redan när de ser mig vet att jag tar mycket i bänkpress“.
Om vi går tillbaka till mig. Jag är inte särskilt stark i bänkpress men när jag väl kör bänkpress är jag efter mina arbetset helt slut lokalt i bara bröstmuskeln. Jag har grym pump och jag känner att den arbetsvikt jag använt (oftast mellan 90-110kg) verkligen har tagit på bröstet och inget annat (visst lite triceps och främre delta men absolut primärt på bröstet). Det är bröst jag vill träna och bygga i bänkpress sen om det ligger 50kg på stången eller 250kg bryr jag mig inte om då jag endast är ute efter det visuella utseendet som ger mig bra poäng när jag tävlar. Självklart har jag nytta av att vara stark men då ska jag vara stark i de moment jag tävlar i (chins, dips, roddmaskin) och visserligen kan ökad styrka i bänkpress ge mig ökad styrka indirekt i dips så visst har vikten betydelse som jag har på stången men den är inte de primära.
Kontentan av just bänkpressfrågan är väl att man får fråga sig själv vad ens mål med bänkpress är. Är det volymökning och bra visuellt utseende på bröstet eller att kunna säga att man orkar en viss vikt för att imponera på andra? Jag har inga problem med att säga att jag är klen i bänkpress. Dels så skiter jag i om någon tycker jag är svag i bänkpress och dels så är bröstmuskeln en av mina bästa muskelgrupper som vuxit just pågrund av att jag alltid satsat på kontakt och moderat med vikt.
Detta tänk som jag har är något jag applicerar på i stort sett alla övningar förutom till exempel benpress, chins, dips med mera. Där ser jag bara till att ha perfekt teknik och sen går jag bara bananas. Här är jag inte ute efter kontakt då dessa övningar med flera är övningar jag bara vill grisa och bli bättre på och då kan man inte hålla på och finlira för mycket och känna efter om de tar här eller där. För den skulle så offrar jag aldrig tekniken för att försöka orka mer vikt utan kontakten med muskeln och tekniken i övningen har alltid högsta prioritet.
Mitt råd till er läsare är att hitta kontakten med muskeln, släppa viktkåtheten, se över ert övningsutförande på alla övningar och bestämma er för vad ni faktiskt vill få ut av eran styrketräning. Ni kanske inte har samma mål som just mig och då ska ni såklart inte lyssna på det jag skrivit utan faktiskt fokusera på erat mål. Är du en fotbollsspelare som bara behöver bli starkare i benböj för att bli snabbare, explosivare och starkare på fotbollsplanen så är detta du ska satsa på och inte sitta och leta efter kontakt i bensparken som vi fitnessfjollor gör.
Träna efter dina mål och ingen annans!
/Axon
www.martinlöwgren.se