En riktigt skön morgonpromenad i solen med enda syftet att NJUTA, utan att ha krav på fettförbränning och utan att behöva fokusera på att man måste komma iform till en tävling.
Det är åtta månader kvar till Decembercupen 2013, så än så länge finns ingen anledning att stressa upp sig utan fram till oktober ska jag bara träna så hårt jag bara kan och försöka äta så optimalt som möjligt.
Alltid lika roligt när klienter flyger från andra delar av Sverige för att få möjlighet att träna hos mig på Idrottsskadecenter. Nyligen hade jag besök av en tjej från Boden som jag coachar på distans men som ville köra ett PT-pass med mig i Stockholm.
Vi gjorde fettmätning, stämde av hennes resultat och gick praktiskt igenom hennes styrkeövningar samt la till flera nya styrkeövningar så att hon ska fortsätta utvecklas fram till våran slutmätning i sommar. Det är lite detta jag menade med mitt senaste inlägg om att älska sitt yrke.
När Alexandra ansökte till Axon After Beach 2012 hade hon redan påbörjat sin resa och redan lyckats gå ner från 58kg till ca 48kg på egen hand vilket jag fann väldigt imponerande.
”Min resa började långt innan jag kontaktade Martin för att få hjälp. Mellan 2010 och 2012 hade jag på egen hand lyckats gå ner från 58kg till ca 48kg. I mitten av 2012 så insåg jag att jag trots det inte kände mig nöjd med hur jag såg ut och bestämde mig för att göra något åt det. Men hur jag än försökte så nådde jag inte de resultat jag ville. Jag älskade att träna men visste inte hur jag skulle lägga upp det på bästa sätt, och när det gällde maten så hade jag ingen koll på hur jag borde äta. Jag vägde bara ca 48 kg, men kände trots det att jag hade en hel del fett på kroppen som jag ville bli av med. Jag hade dock ingen aning om hur jag skulle gå tillväga för att få ner fettprocenten utan att vikten skulle falla under en hälsosam gräns.
När jag läste om Axon After Beach 2012 så insåg jag att det var precis det där jag skulle behöva för att få resultat och jag tvekade inte en sekund innan jag ansökte. Otroligt nog fick jag då en plats, och det är något som jag alltid kommer att vara tacksam över.
När jag träffade Martin på Idrottsskadecenter första gången hade jag en fettprocent på 16,4% och hade då på egen hand klarat av att gå ned till 48,7 kg. Med Martins hjälp lyckades jag sedan på bara 9 veckor att ta mig ner till 11,6% kroppsfett, vilket var mitt mål, utan att förlora alldeles för mycket i vikt. Vid slutmätningen landade vikten på 46,5 kg vilket kändes grymt bra.
Att vara med i Axon After Beach 2012 och få Martins hjälp har varit en otroligt lärorik upplevelse, och jag kommer alltid bära med mig allt jag lärt mig om kost och träning. Jag har även lärt mig otroligt mycket om mig själv och blivit medveten om att man alltid kan nå sina mål om man bara får rätt verktyg.
Martin är en otroligt duktig och kunnig människa inom sitt yrke. Han kan verkligen hjälpa en med just det man behöver med hänsyn till ens individuella mål och förutsättningar.
Rekommenderar Martin till alla som känner att de behöver hjälp med sin kost och träning, för han vet verkligen vad han pratar om. Jag är otroligt glad att jag fick hans hjälp att förändra min kropp och även då mitt liv”
Alexandra Varga Karlsson
Jag vet väl inte om jag håller med om detta till 100%. Man ska (eller jag har iallafall) alltid en visst ångest och nervositet inför mina benpass. Hur jag än förberett mig eller inte förberett mig så vet jag aldrig riktigt hur det kommer gå.
100 kg kan ibland kännas som papper och andra pass som bly oavsett om jag laddat på bra eller dåligt. Min slutsats till detta är att det är väldigt mycket mentalt bakom ett lyckat träningspass och då framförallt ett benpass. Har man rädslan över hur ont det kommer göra eller ångesten över att man inte kommer orka genomföra det så biter vikterna tillbaka direkt men går man inte i gymmet och redan innan bestämt sig för att ge 100% så har inte vikterna mycket att säga till om och passen blir ofta väldigt bra.
Igår var en sådan dag. Jag hade iofs laddat rätt rejält med såväl mat och sömn men det mentala fanns inte riktigt där. Det var söndagskväll och jag hade helst av allt legat kvar i soffan och kollat på FA-cup semin mellan Chelsea – Man City men det är sådana här val som skiljer oss som verkligen vill något från dem som tror att muskler och resultat kommer för givet. Det var bara att överge den sköna platsen i soffan och mentalt börja ställa in sig för benträning vilket var lättare sagt en gjort.
Jag körde en dubbel pwo för är det något som får i gång mig såväl psykiskt som fysiskt så är det denna och cirka 10 minuter efter intag började känna hur musklerna ville börja arbeta men det är ju som sagt ett tillskott och finns inte det mentala kan den inte göra mycket och det mentala fanns inte riktigt då det hela tiden sneglades på fotbollen. Stängde av tv:n och gick ned till gymmet och började värma upp. Redan här kände jag att det kanske ändå skulle kunna bli ett riktigt bra pass trots allt. Knäna kändes mjuka, styrkan fanns i bottenläget och djupet i knäböjen satt där de skulle. Jag måste nog lära mig att skilja på nervositet, ångest och brist på motivation.
Inför detta pass så kändes kroppen seg och det tolkade jag direkt som att jag inte var motiverad men så fort jag kom ned i gymmet och stängde ute allt annat så fanns ju plötsligt kroppen inte seg längre och så snabbt kan ju inte en central trötthet i musklerna komma tillbaka så med andra ord var det bara psykiskt och det är guld att känna till då jag ofta får denna känsla. Man feltolkar sin kropps signaler och drar slutsatser innan ens passet startat.
Märker man under uppvärmningen och under passets första övning av det inte känns bra och man tar slut mycket tidigare än normalt ja då kan det ju absolut vara något fel som kroppen försöker tala om (överträning, sjukdom eller liknande) men som sagt det är inte de jag hade drabbats av igår utan där rörde det sig nog om ren och skär ångest. Jag ville (eller min hjärna) var inte riktigt förberedd på att träna ben och då sände den över sin dåliga energi till mina muskler men så fort det började knäböjas så släppte detta och alla hästkrafter kopplades på.
Detta var en liten måndags anekdot som jag tror fler av er känner igen er i. Man ska absolut ha lite ångest och rädsla inför benpassen men låt inte den skrämma iväg er från att ge järnet. Det är alltid Ni som bestämmer utvägen av era passen – inget eller ingen annan glöm aldrig de.
Jag vill tacka alla som deltog under föreläsningen på Dundret under Dundret runt. Det var väldigt roligt att få deltaga under det fina evenemanget Dundret Runt som Sport & Event Lapland anordnat. En väldigt folklig och trevlig tillställning för ung som gammal. Elitidrottare som motiionär.
Jag föreläste under fredag eftermiddagen ( dagen innan tävlingen ) om kost&träningslära. Deltagarna var en trevlig blandning av representanter från näringslivet samt deltagare av Dundret runt. Jag mötte en väldigt nyfiken och intresserad publik , med mycket frågor och egna argument.
Föreläsningen var uppdelad i 2 sektioner, med ett inledande föredrag om grundprinciper / grundlära i kost samt nutrition som sedan följdes av en mer anatomiskt inriktat föredrag om musklernas funktion vid styrketräning samt andra fysiska påfrestningar. Vi tittade även lite på uppladdning samt återhämtning vid extrema påfrestningar som exempelvis ett längdsskidslopp.
Vill passa på att tacka alla involverade i detta evenemang. Ett speciellt tack till Tommy Niva på Sport & Event Lapplan AB som bokade mig för detta fantastiska initiativ men även till Thomas Wiklund och alla annan personal på Hotell Dundret som gjorde våran vistelse på Dundret till oförglömlig med underbar mat.
BOKA FÖRELÄSNING
Vill ni veta mer om hur ni kan boka mig som föreläsare såväl privat som företag? Kontakta min agentur Condico Group för mer information. Under våren är jag inbokad att föreläsa för flera gym, företag men även privata event och alla dessa datum med mera tillhandahålls av Condico.
Maja tog kontakt med mig i augusti förra året och hade då styrketränat i drygt 1,5 år. Hon tyckte dock inte att sina ansträngningar på 5-6 pass i veckan motsvarade resultatet man kan förvänta sig av så många timmars träning. I egenskap av mor till två barn tyckte hon därmed att det var svårt att bli av med de extra kilon hon dragit på sig. Majas mål var att komma tillbaka till den form hon en gång hade. Men för att kunna lyckas med detta kände hon att hon behövde professionell hjälp.
När jag först träffade Maja var hon otroligt taggad och förväntansfull över vad vi tillsammans skulle kunna åstadkomma med hennes då 37-åriga kropp. Trots att Maja är bosatt i Göteborg, valde hon att börja träna hos mig på Idrottsskadecenter för att få ut maximalt av sin ansträngning. Detta innebar att hon pendlade till Stockholm vid varje PT-tillfälle.
Jag utformade därmed ett personligt kost- och träningsschema åt Maja som skulle hjälpa henne att nå sina mål.
Efter 2 månader hade hon gått ner från 17,9% kroppsfett till 11,3%. Vi justerade kostschemat två gånger efter detta vilket gjorde att hon efter sammanlagt fem månaders diet hade kommit ned till superlåga 9,8% kroppsfett.
Maja är idag 38 år gammal och säger sig vara sitt livs bästa form. Vi är båda väldigt nöjda med Majas resultat och är oerhört glada över att hon ansökte om utmaningen och fick en av platserna till Axon After Beach 2012.
Det har varit en inspirerande utveckling att följa och jag är så glad att jag fick chansen att hjälpa henne nå hennes tufft uppsatta mål.
Känns galet bra att vara tillbaka från New York och nu fokusera fullt ut på min uppbyggnadsperiod igen. Träningen sköttes faktiskt väldigt bra i USA även om vissa maskiner med mera saknades så upplever jag att fick ut det jag ville från passen och formen är lika god nu som den var innan resan vilket betyder att all junkfood och ben&jerrys inte gjorde så stor skada som jag först hade trott.
Målet är nu att ligga stabilt på den fettprocent jag har idag men försöka klämma upp vikten succesivt ju mer muskler jag lyckas lägga på mig. Målet är som tidigare oförändrat och det lyder att jag vill väga in på 88 kg vid nästa tävling vilket är 2 kg mer än min förra tävling och 4 kg mer än tävlingen innan det. Vad jag egentligen väger så här mitt under min off-season period är inte lika viktigt så länge jag känner att min fettprocent inte vandrar för högt. Max 10% vill jag ligga på vilket för vissa anses lågt men för mig och min kropp klassas som relativt högt då jag alltid har som mål att hålla mig hård i kroppen året runt och inte bara under vissa perioder.
Pendlar lite i vikt beroende på morgon/kväll numera så det kan vara 95 kg kväll och 93 kg på morgon men nånstans där ligger jag pendlar. Tror inte jag har någon större nytta av att kliva upp mot 100 kg då det skulle öka min fettprocent onödigt mycket som jag sedan måste skala bort i form av en längre tävlingsdiet vilket känns onödigt.
Jag vill liksom tidigare år bara behöva gå på en tävlingsdiet i cirka 4 veckor och det gör jag om jag startar dieten på cirka 10%. Alla procent jag ligger över detta gör att jag måste gå på en längre diet och det har jag varken tid eller lust med då det redan är påfrestande som det är med 4 veckors tuff diet för min familj, mina vänner vänner och mitt jobb/mina klienter.
Fredagskväll i NY betydde Knäböjsfest. Var först lite skeptisk till att köra festen i smithmaskinen då det saknades en vanlig knäböjsställning men nu i efterhand kan jag bara lyfta på hatten och tacka Mr Smith för en mycket trevlig föreställning.
Efter knäböjen som sammanlagt bestod av 14 st arbetsset med repetioner från 20 – 3 och vikter från 75 kg till 140 kg så körde jag ett cirkelpass för rumpa, lår och mage. Älskar verkligen cirkelträning då man får sånt sjukt tryck i musklerna.
Övningarna vart utfall bakåt med hantlar, raka marklyft med fri stång, sittande benspark, benpress och bäckenlyft i TRX. Höll ett rätt bra tempo och hela passet inklusive själva knäböjsfesten tog bara 80 minuter. Väl efter hade jag en enorm aptit men inte ens min aptit var stor nog att klara av tallrikarna på Carmines NY.
Oscar från Åland fick en av de 100 platserna till Axon beach 2013. Men trots det långa avståndet, så valde Oscar att inte köra på onlineversionen utan han valde istället att ta sig över Östersjön för att få ut så mycket som möjligt av projektet.
När han först kom hit hade han en fettprocent om 12.2% och en vikt på 84kg. Vi satte som mål för honom att komma ner till 80kg med en fettprocent om 9%. Dessa mål hade Oscar redan krossat efter bara 8 veckor och vid återbesöket efter 12 veckor när han kom för att väga in sig hade lyckats ta sig ner till 75,4kg med en fettprocent om 6.25%. Otroligt bra presterat!
Oscar påtalade att han mått utmärkt under dieten och känt sig väldigt mätt om dagarna och full av energi utan att styrkan och energin påverkats negativt. Han är mycket nöjd över sina nya resultat även i gymmet och har framförallt märkt en markant förbättring i chins då styrkan ökat.
Han har till och med börjat lassa på vikter runt midjan och gör nu 8reps med 20kg. Mycket imponerande utveckling och jag är väldigt glad och stolt över hans framsteg.
Hans slutmätning är schemalagd till slutet av maj och jag är övertygad om att han kommer vara i sitt livs form då.
Grymt stolt coach!
#TVÅPASSOMDAGENÄRBRAFÖRMAGEN
Ja eller magen vettefan men iallafall för axlarna. Det är så roligt när ens slit bär frukt och man ser att man utvecklas. Något jag märkt med åren är att det blir svårare och svårare för varje år som går att lägga på sig lite muskler. När man var ung och i de övre tonåren så kunde de räcka med att man la till några extra set på bicepscurlen för att biceps skulle växa till sig lite men så är inte fallet nu när man blivit äldre.
Jag fyller 30 nästa år och är det något jag önskar mig tills dess så är det bättre utveckling på axlar, ben och armar. Axlarna tycker jag börjar svara på min extrema behandling av dem och likaså låren men armarna de vill inte riktigt hänga med. Ligger på cirka 43 cm runt dem och de får väl iofs anses som helt okej men med tanke på min övriga volym så är de lite för små men skam den som ger sig. Jag har fortfarande lång tid på mig och jag har ju inte tänkt sluta träna bara för att jag fyller 30.
Gymmen vi tränar på här i New York håller extremt hög standard och det finns verkligen allt man behöver. Försöker hitta inspiration och ta med mig det bästa av allt hem till Sverige och Idrottsskadecenter igen så att mina kunder får uppleva det absolut bästa inom träning.
Något jag fastnat för är deras stairmaster. Här snackar vi en fullskalig riktig trappmaskin och ingen crosstrainer som vi använder i Sverige. Jag har kört 30 min på denna nu två dagar irad och herre jävlar vad den tar bra. På en av dem jag testat kunde man till och med ställa in hur stora trappsteg man ville ta och när man valde de högsta så kändes som att de i sig skulle räcka som benträning. Detta skulle helt klart bli min favoritmaskin om jag lyckades frakta hem en sånda. Ska lätt kolla upp vart man kan beställa hem en sådan.
Å andra sidan vore det ju rätt sjukt om man gjorde som många Amerikaner gör här borta idag. Tar bilen till gymmet för att gå på löpbandet, spinningcykeln eller stairmaster. Helt sjukt egentligen när man tänker på det och då uppskattar jag helt klart den dagliga promenaden till de olika gymmen som jag och Emilie besöker här i NY. Våren har kommit till NY och det är verkligen supervackert.
Jag skulle inte vilja flytta hit och byta allt det jag har i Sverige då jag verkligen älskar mitt hemland men mycket som finns här och hur människorna beter sig skulle jag absolut vilja byta ut mot hur vi är i Sverige. Här finns ingen avundsjuka eller liknande utan ser någon en vältränad man/kvinna på stan så kan de gå fram och säga “Nice body” eller nåt liknande. Kommer någon glidandes i en snygg sportbil så ger de tummen upp och så vidare.
Det är oftast människor som inte varit i USA som har de största fördomarna. Jag har varit i stort sett överallt och älskar LA, Vegas, San Diego, New York, Miami lika mycket. De har alla sin personliga charm och människorna är alltid lika underbara.
De Svenskar som har störst fördomar baserar nog det på USA:s politik och att de krigar så mycket med mera och visst de kan jag väl köpa att mycket detta land står för och hur de hanterar vissa konflikter med mera är ju långt ifrån något jag sympatiserar med men man kan inte döma ett helt folk utefter hur deras politiker agerar. Hur skulle då folk döma oss om de gjorde det efter våra politiker i Sverige som iallafall jag har väldigt lågt förtroende för i mer eller mindre alla frågor.
Nej USA är ett mycket trevligt land att besöka och man fylls verkligen av inspiration när man kommer hit. Har redan fått massa bra ideér som jag ska ta med mig hem till Sverige igen och använda i mitt yrkesliv.
