Nattens jobb gick bra trots att jag inte mådde 100%.igt. Men det gick i vågor, och med de arbetskamraterna man har så är det härligt att det alltid finns någon var dag som får en att dra på mungipiorna. Det blev dock inngen träning i går  Huvudet va typ tungt som ett betångblock och stundtals fick jag likt värmebölger i kroppen som om jag hade feber. Så jag satsade på att försöka sova. Det gick la sådär, men huvudsaken är att jag i varje fall fick vila lite.

Skrev i går att jag skulle ge lite info angående några fröer som är som balsam för kroppen på flera olika vis. Det finns framför allt 11 stycken som är satta som kroppens bästa vänn och det är klart att man både kan äta dem var för sig eller varför inte slänga ner det i salladen, grytan eller lägga på mackan? 

Det blir några stycken, men vi kan la försöka ta en eller några vid varje inlägg så skall det nog gå bra. Det är alltså: Chiafrön, Vallmofrön, Fänkålsfrön, Korianderfrön, Solrosfrön, Linfrön, Kummin, Pinjekärnor, Sesamfrön, Nigellafrön och Pumpakärnor.

Tycker att vi kan börja med en ganska vanlig sort, Solrosfrö.

Solrosfrö

Energi: 463 kcal, Protein, 19,9 g, Fett 56,4 g, Kolhydrater 17,1 g, Kostfiber 2,7 g. 

Solrosfröna är en ängel mot vårat immunförsvar för att de innehåller så otroligt mkt E-vitamin, B-vitaminer, järn och Selen. Det behövs inte så mkt heller om dagen för att ens behov skall täckas utav framför allt E-vitaminen. Om man tycker att det är lite jobbigt att äta fröna som dom är, kan man lägga dem i blöt. Dvs att man lägger ner fröna i lite vatten en stund innan man skall äta dem. De blir då kraftigt gele-bindanade och det är super för stimulansen i/för tarmarna och guld värt för en matsmältning. Man kan säga att de har en liknelse med kostfibrer. 

Så. nu skall jag försöka göra mig redo för lite träning. Hela veckan blir förskuten nu så gårdagens pass blir i dag. Men huvudsaken är att jag håller igång och att jag mår bra. Så vem bryr sig igentligen om jag tränar eller inte. Det är nog bara jag själv som gör det  Fast det roliga med det hela är att om man gör det bra och tillräckligt mkt så får man mycket kunskap på vägen. Och poff (!!) där blev man plötsligt både en människa som både motiverar och inspirerar adra. Det värmer ens hjärta 

Så! Av med nattlinnet, sparka bort filten (filtarna) och ta tag i vardagen.

Hej med er! 

Några blogginlägg från mig blir det inte många utav. 

Jag är sjukskriven för att jag har muskelbetenelse i båda armarna. Att skriva några längre inlägg eller använda händerna över huvud taget är superjobbigt. Äter betenelsedämpande och smärtstillande och väntar på tid hos en fysterapeut så att de får ordning på den muskeln som är som en fiolsträng precis under armbågen på ovansidan.

Har nu bott i våran nya superfina lägenhet i snart två veckor och det är såååå sönt. Vi har fått det så fint och så det bästa är att jag nu lever med min kärlek =) 

Jag tränar en gång om dagen. Lite komplicerat dock då jag fått order om att inte använda axlar och ner. det blir mkt kondition, ben, och magövningar. Ryggen skall får sig en omgång med =) 

Nej nu fixar jag inte mer..

Kram på er =)

Hela veckan har jag kännt mig likt en zombie som gått på autopilot på jobbet. Trots feber, ögoninflammation i båda ögonen, ont i halsen så man knappt kunnat svälja och en förkylning som tog på krafterna så har jag ändå jobbat. Kännt att jag ändå haft den där orken till det. Inte alls så att jag velat ligga till sängs eller haft ro till det. Så jag bestämde mig för att jobba. Dock har jag sovit hårdare och somnat fortare då jag väl kommit hem. Inte undra på det om man tänker efter med tanke på att jag utsatt min kropp genom att begära att den skall klara av att prestera under press och och ansträngning trots att den redan går på högvarv. Så nej! Jag har inte varit snäll och lyssnat på min kropp denna veckan. En bitchslap eller en "örfil" på den, som min morfar så traditionellt säger.

Underligt ändå att man inte inser att man måste ta vara på kroppen mer än vad man gör. Jag är ett praktexemplar när det gäller att inse i tid att man kanske borde hjälpa kroppen på traven med tex läkningsprocessen. Inte förens nu, över en vecka senare tar jag tag i min kost och "lyssnar" till kroppen. Varför inte tidigare lixom?! Samma visa var gång. Borde ju vara så att man tar tag i det direkt när man känner att det är något på G. Men inte då. Nej nej. Detta skall få läka ut av sig själv och så skall man vara lat ett tag till.. Suck! Fast det är ju faktiskt så att ju bättre man äter ju mer motståndskraftigt immunsystem får man. Så enkelt är det ju. Men på något vis så försöker man bortse ifrån det av många konstiga anledningar som inte ens skulle vara bäraktiga i tingsrätten lixom 

Jag åkte hem ifrån jobb i går kväll för att försöka vara lite mer givmild mot kroppen. Innan jag somande så låg jag inte å räknade får utan jag funderade över hur jag skulle förbättra min kost. Den har varit katastrofal det sista och jag har fullkomligt tappat taget om den biten. Jag kom fram till några ganska simpla lösningar för att underlätta för mig själv i olika situationer.

• Ställ fram all frukt och grönt på bordet eller på bänken, liggandes i en fräsch skål så att man hela tiden ser det. Ligger det i skåpet så blir det lätt att man tar något annat som ligger på de andra hyllorna. Men genom att göra såhär så blir jag hela tiden påmind om att jag skall äta det och att jag atomatiskt inte har några andra valmöjligheter.

• Gå inte in i en matvarubutik på hungrig mage. Då händer det lätt att något med en massa socker eller salt (jag sa aldrig godis eller chips) hamnar intill frukten, köttet och grönsakerna. Mindre bra!

• Va noga med sömnen och få rutin på frukosten. Jag skall börja med min havregrynsgröt igen till frukost. Den va super och jag fattar inte varför jag slutat äta den. Tyckte till och med att det va gott i slutändan och det slank ner som ingenting. Det sätter fart på min mage som jag insett är i större behov av att vara igång och aktiv nu än vad det någon gång varit förut. 

• Lägga upp någon sorts rutin i min träning igen. Det innebär att jag var dag har mina pass redo innan jag kliver över tröskeln in till gymmet och kan med högsta fokus lägga den tid och energi på just de muskelgrupperna som gäller den dagen. Det vet jag att jag får ut mest utav och med resultat så blir man gladare vilket resulterar i mer fokus och mer träning och om inte annat ännu mera endorfiner som ger så sjukt mkt glädje! Simpelt och sant  Nu är jag mer vilsen än agda 97 år som tappat bort sina glasögon inför söndagsbingon, Men ni kan va lugna, hon hittade dem senare i samma glas med vatten som löständerna, i hallen, ståendes i skon i skoskåpet 

• Skall även dra ner på alla "måsten". För mig är det igentligen inga måsten utan snarare jag som missbrukar det ordet till sånt som jag vet bör göras. Att använda det ordet är ju på sätt och vis ett sätt att sätta press på sig själv. Men det kan även bli för mkt utav det så varför inte infinna sig med att man kan göra det även om man inte ser det som ett måste. För mig är det nog ett sätt att kontrollera och ha kontroll över situationen. Men ibland bör man bara slappa och ta det som det kommer. Jag menar det dör ju lixom ingen om det skulle se lite skitigt ut. Fast jo, Om det skulle gälla doften i arbetsskorna så är det klart att risken finns men får la slänga in dem i skåpet tillsammans med agdas löständer så länge  Nej jag tror det kan vara nyttigt att slappa och bara vara somliga dagar och göra sig själv en tjänst att inte använda ordet "Måste". Bara en sån sak som att vi tjejer skall ta av oss våran B-h när vi kan, för att släppa spänningar i rygg, axlar och nacke är oxå en sån sak som gan göra att man länner sig lite mer ledig.

Nej dags för mig att äta. Här skall det bombaderas med C vitaminer.

Ha en super dag allesammans, så skal jag åka å köpa en tvättmaskin.

Kram

Den kicken jag fått nu... Heeeelt otroligt och så underbart. Jag känner igen mig själv igen! Varit den där trötta, lättirriterade , slöa människan ett bra tag nu och nu helt plötsligt har jag fått en nytändning.  

Denna dagen har varit speciell: Vaknar, som alla andra dagar denna veckan, efter 4 timmars sömn. Inte mkt att hänga i granen. Men har ändå lyckats hålla mig pigg, go och glad som en kexchoklad  Bestämmer mig redan direkt att jag SKA (!!) Utan några som helst bortförklaringar eller omständigheter ut och springa i kylan. Sa faktiskt, tro det eller ej, högt för mig själv att det va dags att ta tummen ur arslet vilket skulle blitt gjort redan i går om man skall se det på det viset. 

Hämtade en banan för att få kroppen i sysselsättning och packade på mig lager efter lager med kläder. Kallt som tusan va det med, men gudars så frist! Solen sken ju oxå så vad mer kan man begära?  Väl ute så hade jag orken, ett leende på läpparna och med solen i ansiktet så orkade jag hålla samma tempo oavsett upp- eller nerförsbacke. Det blev jag chockad över faktiskt att jag klarade. Insåg nu (Jag vet att det är sent påtänkt) att det är mkt lättare att springa i kyla för mig med astma än att springa i värme. I kylan så krymte inte mina lungor på det viset. När jag anstränger mig i värme så blir mina lungor lika små som på en myra och då förstår ni nog vem som får panik efter en stund. Nog för att jag har myror i kroppen men dess lungor får de gärna behålla och låta mina vara. Nackdelen är dock att jag börjar hosta direkt efter att jag sprungit. det är oavsett värme eller kyla. Hostar så mkt att det tillsist gör ont i lungorna, vilket jag inte tror är bra. neb det går ju över efter någon timma, eller två, så man får hålla ut.

Skit samma. Jag tog mig ut och det va det som va mitt mål för dagen. Så nu kan jag bocka av det från min lista, check!

Använde min pulsklocka i dag med och mina nya bråddar så nu kunde jag springa säkert utan risk för skador och även se mina resultat efteråt vilket va riktigt kul! Gjorde ett "träningschema" åt mig själv som va specifikt för att öka ens kondition. Insåg efter en stund att jag nog varit på tok för optimistisk  Fast man måste ju ha delmål med sin träning och om jag hade satt nya mål som jag skulle nått utan någon som helst ansträngning så kan man ju fråga sig vad jag finner för syfte med min träning. Ingen vill väll stå och trampa i samma grop heller. Nej dags att gräva massa nya gropar att trampa runt i. Vem vet. Kanske kan man börja hoppa hage i dem!

Fick reda på, i dag, att mitt stora slut-projekt jag gjorde när jag gick driftledarutbildningen används nu i undervisningen.Jag skall absolut inte sticka under stolen med att jag blev en meter längre i ryggen och mitt självförtroende stärktes stabilt. Jag tjatade mig till att få skriva om detta. De ville att man skulle ha ett projektarbete som på något vis handlade om lantbruket. Det enda som rörde den kattegorin i mitt arbete va ladugården som jag skulle bygga om till ett friskvårdscenter. Och så får man reda på nu, nästan 2 år senare att det används i undervisningen! Lite otippat men sjukt kul ändå. Måste ju vara ett bevis på att man ändå lyckats med sitt arbete  

Trött är jag, hungrig är jag heeeela tiden, endorfiner har jag i massor i kroppen, I morgon skall jag åka och se på bil, Försäkringar har jag troligtvis (beror på mig) fått för ett sjukt bra pris, Har världens bästa pojkvänn, och matlagningen flyter på. Ahh asså jag klagar då fan inte!  

Är inne i ett stabilt och härligt modus nu. Vad som helst kan typ hända. Skulle någon slå mig till backen hade jag rest mig upp igen och bett om en smäll till för att se om den andra kanske skulle kännas, med ett leende på läpparna. Jag känner mig som ett tåg som bara går å går å går. oavsett väder och vind. Visst lite motstånd är det ibland men inget som stannar mig. Nejdå... Nu skall jag inte låta mitt storhetsvansinne ta över här .det är annars lätt gjort. Men ibland får man faktiskt skryta lite. Så himla glad verkligen för allt som hänt denna veckan då allt flytit i min riktning. Länge sedan nu så nu är det lätta axlar igen. Måste dock försöka sova en stund nu.

Kram på er.