just sayin'

Att ta tag i saker, för att förändra något till det bättre. Det är svårt och det krävs både mod och styrka för att orka genomföra en förändring. Oavsett vad i livet man vill förändra. Man måste ner i det jobbiga för att sedan ta sig upp, ännu starkare , med ännu mera livsglädje. Det finns inga genvägar till framgång eller lycka. Det som står i vägen mellan dig och dina mål eller ditt välmåeende, kommer inte att försvinna genom klagomål eller långa, djupa dödssuckar. Vi kommer alla att stöta på hinder och motgångar i livet och var och en måste lösa sina problem på sitt individuella vis. Inse ditt problem, ta tag i det, klättra över och se vägen ner igen som en uppladdning inför nästa. För det kommer fler, tro mig. Vill ni veta vad jag avskyr mest? - människor som skyller sina egna problem på resten av världen. Som inte inser att ett problem är individuellt och att det måste lösas därefter. För hur skulle en människa kunna dra på sig trubbel om personen i fråga inte var med och pillade från början? För att sedan kunna ta sig ur det, MÅSTE man kliva ur sin bekvämlighetszon. Den zonen är gränsen mellan snack/klagomål och en faktisk handling. Utanför sin bekvämlighetszon är det aldrig lätt, det är inte vad man är van vid. Men, det är skiten som gör dig starkare och säkrare i dig själv när du nått ditt mål. Man når aldrig framgång genom att sitta och glo eller klaga. Allt har ett pris, och frågan är om alla är beredda att betala det? Så, utan att peka ut någon; ryck upp er, tänk till, ge fan i att klaga (för alla andra har fullt upp med sitt eget och bryr sig egentligen inte ett skit om någon annan än sig själv när allt kommer till kritan) ta tag i era problem/ nå era mål och se det som en resa mot det bättre. I slutändan är vi alla enskiljda människor som sköter sitt och. Styr upp sitt eget. För ingen annan kommer att göra det åt dig.