Baksidan av värktabletter

Idag finns det läkemedel för varenda liten åkomma och vissa av dem är helt socialt accepterade samt en del av våra vardagliga liv. Ett exempel på detta är smärtlindrande läkemedel som Alvedon. Men är denna sociala acceptans någon form av “bieffekts- förmildrare” eller ger det bara en falsk trygghet? Svaret är tyvärr det senaste.

Enligt en studie i USA står paracetamol, den aktiva ingrediensen i bl.a. Alvedon, för över 100 dödsfall per år (enbart i USA) och för mer än 56 000, ja femtiosextusen akutbesök per år (igen enbart i USA).

I en studie av University of Texas Southwestern Medical Center i USA studerade man 395 stycken fall av akuta leverskador. I denna studie visade det sig att 40 procent av fallen var förknippade med Paracetamol. Det är mer än någon annan levertoxisk medicin och inte ens hepatit var lika ofta förekommande.

Statistiken är enbart hämtad från oavsiktliga överdoseringar och alltså inte medvetna överdoseringar, vilket gör resultaten ännu mer skrämmande. Speciellt då Paracetamol ofta används utan eftertanke och även på barn där överdoseringsproblematiken är mycket större p.g.a. deras naturligt låga kroppsvikt och ej färdigutvecklade organ.

Denna artikel skall dock belysa problemet med en annan grupp vanligen använda, speciellt av fysiskt aktiva, smärtstillande läkemedel så kallade NSAID. Med det lämnar jag över ordet till Martin - Sid Knutsson

Baksidan av värktabletter

Att använda sig utav mediciner förstår nog de flesta innebär att man kan få en hel del elaka biverkningar. Dock verkar det som att många missat att detta även gäller smärtlindrande läkemedel (sett till dess ofta överdrivna användande) De allra flesta biverkningarna är dock helt ofarliga och går dessutom i regression (läker helt) när man avslutar användandet men det finns även mer allvarliga och irreversibla (obotliga) biverkningar som kan uppstå (hjärt- kärl besvär m.m.).  Av dessa anledningar är Voltaren numera receptbelagt bl.a. Danmark.

Många sväljer piller som godis eller smörjer in sina ömma muskler och leder med dessa mediciner ofta i tron om att de inte ger mer än just att ge smärtlindring- fel! Allt som har en verkan har också en biverkning. Utan att göra en allt för stor djupdykning i ämnet kan vi snabbt konstatera att värktabletter inte bara är till godo.

För er som inte riktigt har 100% koll på vad en värktablett är och vilka olika sorter det finns hoppas jag denna text nedan ska kunna reda ut ett och annat innan vi går in på varför just dessa tabletter inte är bra för dig som vill få ut maximalt av din träning.

NSAID är en grupp milt smärtstillande läkemedel

NSAID är en förkortning för non steroidal anti-inflammatory drugs (icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel). NSAID är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar. Den gemensamma verkningsmekanismen är att de hämmar cyklooxygenasenzymerna (COX).

Ex. på vanligen använda NSAID: Aspirin, Treo, Ibuprofen, Ipren, Diklofenak och Voltaren

Så gott som alla lättare värk- och febernedsättande medel på apoteket (såväl salvor som tabletter) tillhör kategorin NSAID. Ett undantag är ämnet Paracetamol som är verksam substans i bl.a. Alvedon, Reliv m.fl. Dessa tillhör alltså inte läkemedelsgruppen NSAID då de inte har någon inflammationsdämpande effekt.

Vissa NSAID ingår i så kallade kombinationspreparat, där de kombineras med kraftigare smärtstillande substanser, vanligtvis opioider. Dessa preparat är önskvärda när det inte enbart behövs smärtlindring utan även tex. febernedsättning. Exempel på kombinationspreparat innehållande NSAID:er är Panocod.

NSAID bör inte brukas längre perioder om det inte är på strikt inrådan av läkare eller om läkemedlet är på recept.

Vad jag försöker lyfta fram i denna artikel är de negativa aspekterna vid användning av NSAID och att de därför enbart skall användas vid absolut nödvändighet eller vid ordination av läkare.

Ytterligare en mycket negativ bieffekt av NSAID läkemedel är att de har en nedsättande effekt på proteinsyntesen dvs. nybildningen av muskelprotein dvs. muskler.

Normalt sätt stimuleras proteinsyntesen kraftigt av träning där proteinsyntesen kan ligga flera hundra procent över basnivåer vid korta tidpunkter, denna effekt blir dock kraftigt förminskad vid använding av NSAID läkemedel vilket kan leda till försämrade resultat av träningen.
 

"In conclusion, the increased rate of muscle protein synthesis normally seen 24 h after high-intensity ec- centric resistance exercise was attenuated by con- sumption of ibuprofen and acetaminophen at over-the- counter levels."

Därför kan det vara värdefullt att undvika framförallt långvarit bruk. Är man absolut tvungen att ta en tablett är det inget som kommer grusa en hel träningskarriär men det kommer som sagt kraftigt nedreglera proteinsyntesen. För den som verkligen måste ta värktabletter rekommenderas det att inte ta dessa inom 24 timmar efter träningspasset för att på så vis inte förstöra den största proteinsyntes effekten träning ger.

Fotnot: Denna artikel försöker inte på något viss minska av nödvändig medicinering av ovanstående läkemedel utan bara den överdrivna nödvändiga. Följ alltid läkarens rekommendationer och fråga din läkare om du är osäker.

/Martin Löwgren - Martinlöwgren.se

Studieunderlag
1. T. A. Trappe, F. White, C. P. Lambert, D. Cesar, M. Hellerstein, and W. J. Evans. Effect of ibuprofen and acetaminophen on postexercise muscle protein synthesis. Am. J. Physiol. 282; 3 E551-E556, 2002.
2. Ferreira, SH. Prostaglandins, aspirin-like drugs and analgesia. Nat New Biol 240: 200-203, 1972.
3. Vane, JR. Inhibition of prostaglandin synthesis as a mechanism of action for aspirin-like drugs. Nat New Biol 231: 232-235, 1971.
4. Vane, JR. Towards a better aspirin. Nature 376: 215-216, 1994.
5. Palmer, RM. Prostaglandins and the control of muscle protein synthesis and degradation. Prostaglandins Leukotrienes Essent Fatty Acids 39: 95-104, 1990.
6. Rodemann, HP, and Goldberg AL. Arachidonic acid, prostaglandin E2 and F2 influence rates of protein turnover in skeletal and cardiac muscle. J Biol Chem 257: 1632-1638, 1982.
7. Bjorkman, R. Central antinociceptive effects of non-steroidal anti-inflammatory drugs and paracetamol. Acta Anaesthesiol Scand 39: 1-44, 1995.
8. Burnham, TH, and Short RM (Editors). Drugs Facts and Comparisons. St. Louis, MO: Facts and Comparisons, 1999.
9. Flower, RJ, and Vane JR. Inhibition of prostaglandin synthetase in brain explains the anti-pyretic activity of paracetamol (4-acetamidophenol). Nature 240: 410-411, 1972.
10. Tolman, EL, Fuller BL, Marinan BA, Capetola RJ, Levinson SL, and Rosenthale ME. Tissue selectivity and variability of effects of acetaminophen on arachidonic acid metabolism. Prostaglandins Leukotrienes Med 12: 347-356, 1983.