Behöver du extra zink??

Zink

Förekomst
Kroppens innehåll av zink återfinns till största del i musklerna och i skelettet men igår som en essentiell komponent i alla celler. Det är endast en ytterst liten del som cirkulerar i blodet varför kroppens totala zinkinnehåll är väldigt svårt att mäta.
Blodets innehåll av zink ökar vid katabola tillstånd då detta innebär en nedbrytning av vävnad vilket frisätter dess innehåll. Exempelvis medför anorexi, fasta och hård bantning en ökning av blodets zinkhalt vilket i sig inte återspeglar kroppens egentliga zinkstatus.
En faktiskt zinkbrist förekommer sällan då kroppens förmåga att reglera mängden absorberat samt utsöndrad zink verkar vara väldigt god.

Funktioner
Zink ingår som en viktig strukturell del i ett flertal enzym samt som stabilisator för organiska föreningar och cellmembran.
Zink har därmed en roll i flera av kroppens funktioner bland annat proteinsyntes och proteinnedbrytning, kolhydratmetabolism, syreomsättning, vitamin A-omsättning, mörkeradaption, skelettomsättning samt att skydda mot fria radikaler.
Man har även kunna konstatera att zink medverkar i regleringen av genuttrycket då de transkriptionsreglerade proteinerna vilka bestämmer om en gen ska uttryckas eller inte i många fall innehåller Zink
Exempelvis medverkar det vid genuttrycket som följer utsöndringen eller tillförseln av testosteron, tillväxthormon och D-vitamin.

Brist
Experimentellt framställd zinkbrist hos djur ger ett försämrat immunförsvar, en för tidig fosterutveckling och en minskning i förmågan att få barn.
Hos människor förekommer en uttalad brist endast vid extrema situationer.
Det har konstaterats hos dvärgar och hos barn med dålig längdtillväxt samt hos individer med försenad pubertet vilket tros ha att göra med zinkens medverkan i genuttrycket följt av en del tillväxtfrämjande hormoner vilket beskrevs ovan.
En dålig sårläkning kan även den bero på att zinktillförseln inte är tillräcklig för att uppnå maximal aktivitet hos de zinkberoende enzymer som deltar i nybildning av proteiner och celler i läkningsprocessen.
Brist har även iakttagits hos personer som fått långvarig näringsersättning av ofullständig sort samt vid hud- och tarmsjukdomen Acrodermatitis vilken ger en defekt på bland annat tarmens zinkadsorption.
En kost med låg andel animalisk protein tillsammans med en hög konsumtion av helkornsprodukter ökar risken för att inte få i sig tillräckligt med zink.

Adsorbtion och utsöndring
Kroppens upptag (adsorbtion) av zink varierar med zinkmängd och måltidens sammansättning samt med kroppens behov.
Ett ökat intag kommer att sänka upptaget men inte proportionellt emot intaget varvid det slutliga resultatet vid ett ökat intag även blir ett ökat upptag.
Måltidssammansättningen påverkar i stor grad upptaget av zink. I synnerlighet fytonsyra, då ett stort innehåll av fytonsyra minskar zinkens tillgänglighet. Fytonsyra i påverkbara mängder återfinns i helkornsprodukter och baljväxter men dess negativa påverkan på zinkupptaget vägs upp om det tas tillsammans med animaliskt protein, då proteinet ökar zinkens löslighet.
Djurförsök har visat att ett högt intag av kalcium kan förstärka fytonsyrans negativa inverkan på zinkupptaget. Detta skulle i praktiken innebära att mjölkprodukter inte skall intas vid måltid om syftet är att få i sig så mycket zink som möjligt.
Koppar och kadmium, som är nära besläktade med både zink och järn, antas kunna konkurrera med zink vilket skulle kunna tänkas ha en effekt vid supplementering av mineraler tillsammans. Detta är dock ingenting som kan hända vid intag av vanlig mat då dess innehåll av dessa mineraler ofta är låg.

Behov och rekommendationer
Behovet av zink ökar vid all typ av tillväxt och vävnadsomsättning exempelvis vid graviditet, amning eller vid längd och muskeltillväxt.
Även personer vilka äter en kost med låg andel animaliskt protein har ett högre behov i synnerlighet om kosten innehåller en stor del baljväxter och helkornprodukter.

Kram L