Nu provar jag.

Syndicate content

För första gången i mitt liv, ska jag försöka blogga. Jag började följa mitt livs första blogg i Januari, nu är jag fast. 

Vem är jag då? En mamma till 2 vuxna barn (23&21år) Lyckligt sambo med M, som jag träffade för 3 år sedan. 5-skiftsarbetare och numera träningsintreresserad.

Gjorde en nystart och mitt livs sista viktresa startade 120103 , med hjälp av Xtravaganza. 120523, gick jag i mål, 25 kg lättare. Jag har numer ett normalt BMI, kan säkert gå ner några kilo till, men har inte för avsikt att väga som jag gjorde när jag var 16. Jag är tillfreds med min vikt på 65-66 till mina 167 cm, har inte haft den här vikten på 25 år. Sen jag gick i mål i Maj, har jag hållt min vikt.

Jag hade aldrig besökt ett gym tills för 6 år sedan, då jag var på Svenska Re i San Augustin i 3 veckor, för rehabilitering för mina knän och onda axel. (broskskada i höger, en dobberman i 100 knyck i vänster, inflamationi axeln) Fick då ett träningsprogram som jag duktigt följde när jag kom hem, blev bättre. Men det bästa var att jag fick upp ögonen för träning. 

Målet blev att skaffa en stark kropp, som skulle orka jobba i många år till, samt klara en vurpa utan att bryta varenda ben i kroppen. Att det aldrig skulle synas att jag tränar, pga övervikt gjorde inte så mycket. Jag har varit en jojobantare sen jag fick barn, som mest vägde jag 102 kg när jag kom in på förlossningen med sista. Jag har provat många dieter under åren, det som funkat bäst och som jag höll längst var GI. Hursom, sambokilon och en stressig flytt förra hösten fick mig och spåra ur totalt. Sockerberoende delux, det var jag det. Så less på mitt beteende att jag sökte hjälp i mellandagarna, nu skulle jag göra min sista viktresa. 

Nu sitter jag här 7 månader senare, med en skön träningsvärk och mår så himla bra. Jag har nått några mål jag satt, bytt ut min garderob, sprungit mitt livs första mil och gjort mitt livs fösta chin bland annat. Känner att träningen ger så mycket mer när överflödig vikt är borta.  Gymmet, Bodybalancen, Coren, Afron, löpnigen och lite golf, håller mig i gång idag. Jag kommer att skriva om det, om jag nu får ett flyt i det här med bloggandet,  min träning och annat som jag brinner för. Så, nu har jag presenterat mig. Tack och gonatt, för denna gång.

Kommentera

Kommentarer

Oj, vilket trevligt mottagande. Tack, så mycket. :-)

Välkommen, och vilken resa! Jag älskar chins och minns fortfarande känslan när jag gjorde min första som jag kämpat så för, lycka :-) Ser fram emot att följa dig vidare!

Vilken spännande resa. Välkommen! :)