Hur fungerar en muskel?

Kroppen är en fantastisk maskin på många sätt, med ett skelett som ger oss stadga och muskler som gör att vi kan röra på oss. Det hela är smart uppbyggt med en otrolig mängd muskler, ungefär 640 st beroende på hur man räknar. Allt för att vi ska kunna utföra alla rörelser som vi tar för givet utan särskild ansträngning. Det hela koordineras av hjärnan tillsammans med det somatiska nervsystemet. Alla rörelser som vi så vant utför är en kombination av olika muskelsammandragningar, en muskel kan inte generera kraft genom att sträcka ut sig.

Hela systemet är uppbyggt av muskler som drar i en leds riktning, och en antagonist-muskel som drar i motsatt riktning. När en muskel spänns är det enbart ungefär en tredjedel av alla muskelfibrer som aktiveras. Hade alla aktiverats samtidigt hade senorna skadats. Andelen fibrer som rekryteras kan ökas genom träning, CNS-stimulerande medel som t.ex. Anabolic Rush eller SuperPump 250, koffein, adrenalin eller förstadier till detta.

När man tränar musklerna tränar man även nervsystemet, och ju mer vältränad man blir desto mer vältränat blir nervsystemet.

Det är en av anledningarna till att nybörjare på gymmet ofta kan träna med fler repetitioner och set än erfarna, deras nervsystem är helt enkelt inte lika effektivt på att använda musklerna till deras fulla potential.

Som ni ser av tabellen så finns det en stor skillnad mellan olika typer av fibrer. Du kan räkna ut din fibertyp via olika tester, läs mer här ⇒ Fibertyptester

Alla människor har olika mängd av de olika fibertyperna, vissa har högre andel typ-I fibrer och blir ofta bra uthållighetsatleter som t.ex. majoriteten av maratonlöparna, andra har högre andel typ-II och blir bättre styrkeatleter.

Det är viktigt att komma ihåg att andelen av en viss fibertyp  också skiljer sig från muskel till muskel i kroppen! De muskler som har hög andel typ-II svarar ofta bra på tunga vikter och låga repetitioner medan de med typ-I behöver lägre vikt och högre antal repetitioner för att växa. Det finns dock ett visst mått plasticitet i hur fibersättningen ser ut och den kan förändras genom träning. Det är alltså inte omöjligt för en person med hög koncentration typ-I att bli en styrkeatlet även om detta tar längre tid för en sådan person. Även om musklerna bara kan dra ihop sig brukar man skilja på vilken typ av sammandragningar det är.

I en koncentrisk sammandragning så generera muskeln mer kraft än motståndet den har att övervinna kräver. Detta leder till att muskelfibrerna drar ihop sig och utför en rörelse i muskelns dragriktning. Ex. bicepcurl I en excentrisk sammandragning däremot är kraften som verkar på muskeln större än den själv genererar.

Detta leder till att den dras ut och istället för att dra en led i dess riktning deaccelererar den rörelsen som utöver kraften i motsatt riktning. Exempel på denna rörelse är en sk. "negativ repetition", dvs. en repetition med en vikt du klarar av att bromsa på väg ner men inte accelerera upp. Att utföra denna typ av rörelse kan ha flera fördelar, bla. så utvecklas styrkan då en muskel är 10% starkare i den excentriska fasen. NBA-spelare tränar vader på detta sätt för att få maximal styrka i dessa vilket har resulterat i flera höga hopp.

I den isometrisk sammandragning så förblir muskellängden densamma. Det är den här typen av muskelsammandragning som kan generera mest kraft. Exempel på denna typ av sammandragning är när du gör t.ex. övningen plankan. Det finns människor som har övat upp den här typen av styrka och till smått otrolig grad. Muskeln är som starkast när den håller sig själv i samma längd. Så fort hastigheten i sammandragningen ökar minskar också styrkan. Detta är en av anledningarna till att vi inte kan springa hur snabbt som helst, eller hoppa hur högt som helst. Avslutar artikeln med en fråga;

som ett litet test: kan ni som läsare nämna vilka former av muskelsammandragningar mannen i filmen gör?

Ps. Benedikt Magnusson har tagit flera världsrekord i diverse lyft.

/Sid Knutsson