Kroppens bränsle: Protein, fett och kolhydrater

Syndicate content

I dagens samhälle är det stort fokus på vårt totala energiintag och fördelningen av energigivande näringsämnen. Vi försöker ha fullständig kontroll över fördelningen av protein, fett och kolhydrater och vi påverkas säkerligen av alla råd & rön som belyses i media och på andra håll. Vissa menar att det väsentligaste näringsämnet är kolhydrater, medan andra menar att det är fett. Vi blir fullproppade med information kring energiintag och energifördelning och försöker efterfölja aktuella trender, men frågan är om många av oss egentligen är medvetna om vad energigivande näringsämnen innebär och vilken funktion de har? Jag tror att kunskap ligger till grund till för en sund kosthållning och ju mer kunskap vi har, desto lättare blir det för oss att upprätthålla en sund och välbalanserad kost. Näringslära är ett komplext ämne och jag kan givetvis inte gå in fördjupat på respektive område, men jag hoppas att kunna bidra med viss kunskap om just energigivande näringsämnen.
 

Kroppens bränsle
Precis som fordonet behöver bränsle för att kunna transporteras kräver kroppens olika processer tillförsel av bränsle (energi) för att fungera, bränsle som ursprungligen kommer från solen. Genom fotosyntesen omvandlar växterna solenergin till kemiskt bunden energi i form av protein, fett och kolhydrater. Protein, fett och kolhydrater i livsmedel kalls därmed för energigivande näringsämnen. Bränsle krävs företrädelsevis för kroppens inre arbete, den så kallade grundomsättningen. Hur stor grundomsättning respektive individ har varierar med ålder, kön och vikt, men handlar även till stor del om muskelmassans storlek. Desto mer muskelmassa vi har, desto större är vår grundomsättning vilket förklarar varför styrketräning ökar din förbränning.

Protein
Ett av dessa energigivande näringsämnena är protein som oftast förknippas med muskler, styrka och kött. Dock är protein mycket mer än bara muskler och kött. Nästan all mat innehåller protein, dock varierar mängden. Störst mängd finns i livsmedel som kött, fisk, ägg och ost. Mjölk och fil har lägre proteinvärde men genererar ändå mycket protein på grund av att konsumtionen är hög. Många vegetabiliska livsmedel är också bra proteinkällor. Exempelvis på sådana livsmedel är ärtor, bönor, linser, nötter och frö. Protein har en rad olika funktioner och har bland annat betydelse för vår rörelseförmåga samt kroppens form och struktur. Proteinbrist kan bland annat leda till minskad muskelmassa försämrat immunförsvar, trötthet, depression och apati.

Fett
Ett annat viktigt näringsämne är fett som har tenderat att blivit väldigt laddat ord, särskilt i samband med LCHF hysterin. Vissa ser fett som något positivt medan andra upplever det som något farligt. Faktum är att vi inte kan leva utan vissa fetter då de är livsnödvändiga. För den sakens skull innebär det inte att konsumtionen av fett behöver överdrivas, då fett ger mycket energi (kalorier) per gram och energiintaget kan därmed lätt överskridas vid intag av fet mat. När maten innehåller för mycket fett leder det lätt till en positiv energibalans, det vill säga högre energiintag än vad som förbrukas. Det är heller inte bra om maten innehåller för lite fett då det kan har leda till orkeslöshet och humörsvängningar på grund av otillräckligt energiintag. Brist på essentiella fettsyror kan leda till hudproblem, störningar i nervsystemet samt försämrat immunförsvar. En stor del av det fett vi får i oss kommer från koncentrerade fetter som oljor, margarin, smör och grädde, både synligt i matlagning med även dolt i exempelvis färdigmat, fikabröd och snacks. Andra källor till fett är animaliska och vegetabiliska livsmedel som exempelvis kött, fisk, mejeriprodukter, nötter, frö samt avokado.

Kolhydrater
Sist men inte minst har vi kolhydrater som är ett samlingsnamn för sockerarter, stärkelse och kostfibrer. Kolhydrater är och har varit den viktigaste energikällan under en stor del av människans utveckling. Det har dock visat sig att varken stärkelse eller sockerarter är livsnödvändiga för oss i egentlig mening. Däremot kan lågt intag av kolhydrater leda till energi och näringsbrist. Om kolhydratintaget ligger under 50 gram per dag är det inte tillräckligt för hjärnans och nervsystemets behov. Kroppens löser därmed situationen genom att först omvandla aminosyror till glukos och därefter fettsyror till ketonkroppar. Ett lägre kolhydratintag tär alltså på både muskler och fettförråd. När man pratar om kolhydratrik kost handlar det till allra största del om potatis, rotfrukter, frukt och andra livsmedel från växtriket. Gemensamt för dessa är att de främst innehåller kolhydrater i form av stärkelse (dock inte frukt & rotfrukt). Dessa livsmedel anses som bra energikällor men stor del av vårt kolhydratintag kommer från olika sockerarter. sockerarter finns naturligt i bland annat frukt, bär, vissa rotfrukter och mjölk. Dock är det företrädelsevis genom livsmedel med tillsatt socker som vi får i oss sockerarter.

Aminosyror:
Aminosyror är den grundläggande byggstenen i proteiner, totalt finns det ett 20-tal aminosyror
och utav dessa är 8 stycken livsviktiga. Dessa kan inte produceras i kroppen utan de måste tillföras genom kosten.

Ketonkroppar:
Även kallat ketoner, bildas från fettsyror när det inte finns tillräkligt med kolhydrater i kroppens celler. En orsak till att ketonkroppar bildas är vid svält/fasta då kolhydrater från maten saknas eller finns i för liten mängd (ni har säkert hört talas om ketodiet eller att befinna sig i ketos)


 

Kommentera

Kommentarer

haha jag kan tänka mig det. åh fan okej, det var alltså så allvarligt? Vad sa röntgen då?

Det får vi verkligen hoppas att det INTE blir=). Skulle vara sjukt trist nu när våren kommit, men ja...