Syndicate content

Hur får man motivation till att gå till gymmet? Man tar sig motivation thats how. Will smith har en video där han snackar om att han hellre skulle dö än att gå av löpbandet och låta någon annan vinna. Det finns inget annat alternativt för honom.

Jag är inte särskilt vältränad. Väger blott 80 kg på 183 cm. Jag har andra fokusområden i mitt liv. Men varför går jag till gymmet kontinuerligt? Jag har märkt att om jag missar en dag på gymmet så missar jag två eller mer. Det finns aldrig en bekväm tid för mig att gå till gymmet. När ska jag ha tid att gå till gymmet? Jag arbetar konstant. Alla ursäkter finns alltid på plats. Ändå är jag på gymmet tre gånger i veckan. Alla som jag känner som arbetar på något skitjobb försöker inte särskilt hårt på sitt jobb. Alltid samma anledning, det är inte min grej, chefen är skit, kunderna är skit, inte tillräckligt med betalt osv.

ALLT är en övning för the big show.

Alla har samma potential. Enda skillnaden mellan mig och de flesta andra är mina val. De flesta tror att de som lyckats gjort något magiskt eller liknande. Skulle du hänga med Warren Buffet så skulle du inse att han är precis som du, en vanlig människa. Enda skillnaden mellan de som lyckas + resten är att de kör the grind. Varje. Fucking. Dag. Du är din värsta fiende, din hjärna ljuger och försöker övertygar dig om att du inte behöver göra saker, att det vore skönt att chilla.

Fitnessguru skulle kunna lyckas på enkla sätt. Vi skulle kunna skicka ut massa presskit, bränna alla pengar på marketing, göra de sjukaste produkterna, mailspamma, vara med i TV osv.

Vi har valt att fokusera exklusivt på produktkvalitet och ryktet om våra produkter. Genom att göra de bästa produkterna som finns i världen som vi själva vill använda. Anledningen till att ni läser detta nu är förmodligen för att ni uppskattar det vi gjort. Hur störd marknadsföringsstrategi är egentligen det i ett samhälle som är konsumtionsfixerat. Där nästan allt är SKIT som är CP-DYRT och som vi sväljer tack vare reklam. Jag behöver inte en abcruncher TV-shop.

Vi har kört hardcore med detta företag. Kl är nu 6 på morgonen. Jag har en miljon anledningar till att inte jobba men gör det ändå. Efter våra framgångar skulle både jag och Sid kunna sitta på en beach var som helst i världen och dricka drinkar. Men vi gör inte det. Jag sitter och ser till att lappen till Fitnessguru kläderna har rätt tvättråd på sig och att kvaliteten på brodyren håller måttet.

Om du inte kan jobba hårt med skitgrejer och njuta av värdet det skapar för andra så kommer du aldrig lyckas. Man måste ha passion för att skapa något.

Det mesta i livet behöver man inte talang för. Talang är skit. När jag var ung hade jag massa talang som jag slösade bort. Jag gled genom hela skoltiden och fixade betygen på talang enbart. Men jag lärde mig inte skit. Jag lärde mig inte vad som krävs för att lyckas. Det kom sedan när jag lärde mig slita. Talangfulla människor arbetar oftast inte hårt. Man blir lat. Jag ville ha saker gratis. Att allt skulle komma till mig för att jag var så talangfull. Jag ville att någon skulle komma och leverera allt jag ville ha. BOOM. Give it to me. Sett flera riktigt talangfulla människor faila brutalt för att de alltid förväntade sig att få saker gratis.  

Din hjärna vill inte att du ska lyckas. Den SKITER i dina drömmar och kommer ljuga för dig och lura dig. Expert på att komma på ursäkter/annat att göra/lögner. Den gör dig lat. Du måste träna dig i att älska processen. The Grind. Arbete. Acceptera haters som vill dra ner dig till deras nivå. Bittra människor.

 INGEN FUCKING BRYR SIG OM DU LYCKAS FÖRUTOM DU SJÄLV.  

Om du har en dröm och det är värt för dig så gå all in för att uppfylla den. Men det är sjukt mycket jobb om du vill göra något bäst.

De flesta orkar inte. De tycker att det är jobbigt att anstränga sig. Det finns ju TV att kolla på. Mat att äta. Andra saker. Kanske sitta lite på Facebook och kolla på bilder eller skriva till den där snygga tjejen.  

För att komma någon vart måste man vada genom så mycket skit. Shawshank redemption style. Ju mer man upplever desto renare blir ens syn på verkligheten. Man slutar bry sig om haters. Man börja erbjuda samhället något av värde. Jag har nästan dött flera gånger, blivit rånad med pistol, bott ensam i Asien, inte haft några pengar, alla möjliga sjuka grejer. Man utvecklas hela tiden. Jag är inte samma person som jag var för ett år sedan. Om några år är jag inte samma person som jag är nu. Man dör & återföds.

Kärleken finns i kreativitet och att skapa något fantastiskt.

Play to win motherfuckers.

ons 11, jan 2012 |