Nyckelhålsmärkningen

Just nu pågår en debatt kring nyckelhålsmärkningen. Det är en frivillig märkning och fram till nu har det varit lönsamt att anpassa produkter efter den och använda märkningen, men i takt med att svenskarna blir allt mindre rädda för fett väljs dessa varor oftare bort och färre livsmedelsproducenter vill använda märket.

DN skrev nyligen om hur "nyckelhålet lockar färre". Lite lustigt är att de som får uttala sig i artikeln är dietister från Ica, Axfood och Svensk Dagligvaruhandel... Inte så värst objektivt. Livsmedelsverkets enhetschef säger i vanlig ordning "Att äta så stora mängder mättat fett under lång tid leder till att blodfetterna ökar och hjärt-kärlsjukdomar går upp".

I själva verket kanske allmänheten börjar förstå att Livsmedelsverkets råd inte har så stabil grund som de själva påstår? (Jag tar upp mer om det i artikeln om Livsmedelsverkets rekommendationer, här.) Eller kan det bero på att märkningen är så luddig? Vad står den för egentligen?

Nyckelhålsmärkningen togs fram 1989 av Livsmedelsverket, några år efter USA:s konsensuskonferens  om kostrekommendationerna. Syftet med symbolen är att framhålla livsmedel som innehåller en låg halt fett, socker eller salt eller en hög halt kostfiber. På senare tid har märkningen ändrats så att den även kan användas på produkter med hög halt "nyttigt" fett.

SLV skriver på sin hemsida: "Ibland kan man behöva äta mat som ger kroppen extra mycket energi, till exempel om man är äldre och har svårt att behålla kroppsvikten, när man har någon sjukdom eller idrottar hårt. Då kan man behöva mat som inte är nyckelhålsmärkt."

Argumentationen haltar lite. Enligt SLV är alltså nyckelhålsmärkt nyttigare för dem som inte tränar mycket, medan vi som gör det kan välja de sämre (i SLV:s ögon) alternativen? Alla är väl överens om att man ska äta nyttigt och välja bra produkter oavsett om man tränar eller ej. Däremot kan ett större energiintag krävas men det är en annan sak.

Märkningen har uppenbarligen inte haft önskad effekt — från 1980 till 2005 har fetman i Sverige ökat från 5 till 10 procent. Ökningen av övervikt och fetma tog fart i början på 90-talet, alltså strax efter nyckelhålets lansering. Under de senaste åren har andelen överviktiga varit oförändrad.

Trots att märkningen ska användas för att hjälpa konsumenten att hitta de nyttigare alternativen kan produkter fulla med socker märkas med nyckelhålet. Kostdoktorn gjorde en jämförelse mellan nyckelhålsmärkt lightyoghurt och naturell yoghurt. Yoghurtarna innehåller lika mycket kalorier, men i den nyckelhålsmärkta har man tagit bort det naturliga fettet och tillsatt socker istället. Hela 9 gram socker innehåller den, lika mycket som läsk. Men läsk får man såklart inte märka med nyckelhålet...

Nyckelhålet finns även på många vegetabiliska oljor, och oljor har ju ett fettinnehåll på 100%. Där är det andelen mättat fett som avgör om produkten får märkas, max 20% mättat fett får den innehålla. Vegetabiliska oljor har ofta högt innehåll av omega-6, som är inflammatoriskt i stora mängder.

Mats-Eric Nilsson, författare till Hemlige kocken och Äkta vara, har tagit en närmare titt på fler produkter. I DN  skriver han:

"Olydigast är de stundtals ganska militanta förespråkarna för den så kallade LCHF-dieten, som gärna äter mättat fett i stora mängder. Men även alla vi som vill ha färre tillsatser i maten och med ljus och lykta letar efter äkta varor i butikerna bidrar nog till att försämra försäljningsstatistiken för vissa nyckelhålsprodukter. (...) Den statliga expertisen rekommenderar mig exempelvis att köpa:

• En skinkprodukt som gjorts på sammanpressade skinkbitar plus mald skinka, ”rökts” med ett aromämne, försetts med fem e-nummer – inklusive e452, som ska binda det vatten som blandats ned i skinksmeten – och dessutom fått en dos av såväl vanligt socker som druvsocker.

• Tunna skivor av rökt kalkon med lika många e-nummer som skinkan och därtill smakförstärkaren jästextrakt som ska kompensera för den låga kötthalten (79 procent) och det myckna vattnet, som turligt nog för tillverkaren inte behöver preciseras närmare.

• Lätt & Lagom Omega 3 med vatten som huvudingrediens, smörsmak från aromämne och sammanlagt sju tillsatser.

• Ett fullkornsbröd med sirap, socker och fyra e-nummer.

• En hälsoyoghurt med lika mycket socker som jordgubbe och ett aromämne för att få till bärsmaken."

Det här får i alla fall mig att förstå varför allt fler väljer bort nyckelhålsmärkta produkter. Jag anser inte att vi behöver märkningar som ska tala om för oss vad som är extra nyttigt och hälsosamt. Speciellt inte märkningar som fungerar på det här sättet och lurar oss att tro att margariner fulla med kemikalier och yoghurtar lika söta som läsk är bra alternativ.

Att äta hälsosamt är ett så mycket bredare begrepp än att bara följa Livsmedelsverkets råd. Om SLV anser att problemet är att svenskarna har för dåliga kunskaper om kost för att kunna välja bra produkter själva, då är det ju där problemet ligger, och det skulle kunna gå att lösa på bättre sätt än med en fördummande märkning. Men risken finns ju förstås, att om vi själva läser på istället för att blint lyssna på myndigheter, att vi kommer fram till åsikter som inte stämmer överens med deras rekommendationer.

Lästips!

Wikipedia - Vad är vetenskaplig konsensus?

Johanna Söderlund om märkningssystem