Rotatorcuffen - Inte ensam om att stabilisera axelleden

Syndicate content

För många är rotatorcuffen den enda man assosierar med axelstabilitet och prehab (förebyggande träning för axelleden) men i själva verket är det ett flertal muskler som ansvarar för funktionen, stabiliteten och koordination av skuldran/axelleden.

Rotatorcuffen må vara helt ovärderlig för en fungerar axelled men har du inte en fungerade nedre trapezius som aktivt sänker skuldran eller en stark serratus anterior som kan protrahera (skjuta skuldran framåt) kan du glömma att kunna utföra övningar som bänkpress, chins eller militärpress.

 

Rotatorcuffen kan du läsa mer om här på Fitnessguru.se under träningsartiklar. är ansvarig för axelledens dynamiska stabilitet men en indirekt viktig uppgift har musklerna som manövrerar och stabiliserar själva skulderbladet i sig.

Det är en vanlig missuppfattning att skulderbladet sitter fast mot bröstkorgens baksida man faktum är att det "hänger fritt" och är helt beroende av att muskler "håller det på plats" mot bröstkorgen. Förutom att hålla skulderbladet "på plats" ansvarar även dessa muskler för att skulderbladet rör sig synkat med axeln och överarmen. Dessa muskler är bland annat m. deltoideus, m. latissimus dorsi, m. teres major, m. pectoralis major, m. serratus anterior, m. trapezius, m. pectoralis och jag kommer komma tillbaka till dessa om en stund.
 

För att förstå detta samspel mellan armen och skuldran/axelleden har jag valt lyft åt sidan. Tillsammans ger axelleden och skulderbladet armen en rörlighet på cirka 180 grader. Av dessa 180 grades tas något förenklat 120 grader ut i axelleden och resterande 60 grader i i skulderbladets utåtrotation mot bröstkorgsväggen och denna utåtrotation av skulderbladet sköts av muskulaturen jag nyss pratat om inte rotatorcuffen. Detta ger ett förhållande på 2:1 mellan överarmsbenets och skulderbladets rörlighet.

Förhållandet kallas ofta för den humero-skapulära rythmen och det är denna som är minst lika viktig som en fungerar rotatorcuff. Nu ska man i och för sig inte köra lyft åt sidan till mer än 80-90 grader åt sidan då inklämningsrisken ökar och aktiveringen av axelmuskeln som är den primära muskeln inte ökar men jag vill bara förklara hur anatomin och rörelseförhållandet ser ut i axelled och skuldra.

När folk får en inklämning i axelleden är nästan alltid denna rytm störd på något sätt och att då bara rehabilitera rotatorcuffen (som majoriteten gör) kommer tyvärr inte lösa axelproblematiken. En person med inklämningsskada kommer omedvetet att "lyfta hela skuldran" vid ett lyft åt sidan i ett omedvetet försök av hjärnan att skydda axelleden. Han kommer med andra ord inte kunna lyfta sin arm rakt åt sidan då detta gör för ont och då lyfter han armen med skuldran (typ som ensidig shrug rörelse) vilken är en tydlig indikation på att den humero-skapulära rythmen är störd-

Att få ordning och återställa denna rytm har precis lika hög prioritet hos en person med axelproblem som att stärka rotatorcuffen. Detta gäller även för en person som vill förebygga axelskador. Rotatorcuffen har fått lite för stort fokus i jämförelse med musklerna som stabiliserar och manövrer skulderbladet för utam dem spelar de ingen roll hur mycket rotatorcuff man tränar - problemet kommer fortfarande kvarstå och där har ni förklaringen till att så många inte blir kvitt sina axelprobem. De tränar rehabtränar endast med övningar som aktiverar rotatorcuffen vilket inte är tillräckligt.

Det finns flera anledningar till att man får axelproblem med diverse inklämningar och störningar av den humero-skapulära rythmen men de absolut vanligaste är dålig hållning, för starka bröstmuskler i förhållande till ryggmuskler samt för svag rotatorcuff och dålig kontakt med muskler som stabiliserar och manövrer och stabiliserar skulderbladet. För att råda bot på de mesta av detta är ett bra standardtips att vara lika stark i framsida bröstkorg (bröstmuskeln, främre deltoideus) som baksida bröstkorgn (bakre deltodeus, rhomboideus, trapezius, latissimus dorsi, teres major).

För mig är de obegripligt hur framsida bröstkorg (bröst) kan vara starkare än den bakre (ryggen) då man har många fler, kraftigare och större muskler på ryggen. Det naturliga borde vara att alla var starkare och mer muskulösa på ryggen än bröstet men å andra sidan tycker de flesta nybörjare (och det är just dessa som får axelskadorna) att bröstträning är roligare än ryggträning och där har vi nog en av alla förklaringar till varför denna onda cirkel uppstår. Kan ju även vara att vi sitter mer och mer framför dator vilket drar fram skuldran ytterligare och skapar denna dåliga men även fula hållning.

Att dock skylla en dålig hållning och försvagad ryggmuskulatur i förhållande till bröstmuskulatur på att vi sitter mer och mer framför datorn köper jag inte då flera av mina närmaste fitnessvänner dagliger sitter på kontor framför datorn 8-18 och deras ryggmuskler är oftast större och mer vältränade än deras bröstmuskler. Jag själv har ett rätt bra förhållande mellan just fram och baksida bröstkorg och det mycket pågrund att jag tränar båda exakt lika mycket varje vecka. Självklart är ryggen lite större då musklerna på den är större och flera till antelet än bröstkorgens framsida men jag försöker hålla balansen.

Om vi ska gå tillbaka lite till de musklerna som sköter manövringen och stabiliseringen av skulderbladet och hur man stärker dessa så är dessa primärt m. deltoideus, m. latissimus dorsi, m. teres major, m. pectoralis major, m. serratus anterior, m. trapezius och m. pectoralis.

M. Rhomboideus major (minor är ej markerad) är en muskel som primärt drar ihop skulderbladen (adduction av scapulae) och tränas bra i slutskedet av alla former av roddövningar där skulderbladen dras ihop. Även vissa baksida axel övningar där en ihopföring av skulderbladen finns med är bra övningar. Utför gärna med cirka 30-60 graders abduktion (alltså armbåge något nedanför skulderhöjd) för att undvika inklämning.

M. Trapezius är en väldigt stor, kraftfull muskel som ligger ytligt och täcker hela den övre delen av ryggen. Den delas in i tre olika delar p.g.a. dess vitt skilda fiberriktningar och funktioner som alla är lika viktiga för skuldermanövreringen och stabiliteten.

Den övre delen - m. trapezius pars descendens tränas när du höjer skuldran som t ex under en shrug.

Den mellersta delen - m. trapezius pars transversa tränas när du drar ihop skulderbladen som t ex under olika former av roddövningar. Mest aktivitet fås vid horisontal roddrörelse (armbågarna uppe i skulderhöjd men då ökar som sagt inklämningsrisken).  Den är synergist till m. rhomboideus.

Den nedre delen - m.trapezius pars ascendensarbetar när du sänker skuldran som t ex under startfasen i ett lastdrag och i alla former av roddar och axelpressar.

M. Serratus anterior är mest aktiv när skuldran skjuts framåt (protraheras) som till exempel i slutfasen av armhävning, bänkpress och kryssdrag. För att aktivera och specialträna denna muskel ska man lägga mycket fokus på slutfasen av dessa övningar, gärna ensidigt och med lättare vikt.

M. Pectoralis minor eller lilla bröstmuskeln som den heter på svenska är egentligen ingen muskel man ska specialträna för mycket då om den blir tajt och för spänd kan trycka på nerver och blodkärl som löper ut i armen och kan ge diverse problem. Den är dock en aktiv skuldersänkare tillsammans med nedre trapezius, nedre fibrerna av pectoralis major och m. latissimus dorsi. Bra övning för denna i avseende att förbättra skulderstabiliteten är att pressa ned skuldran genom att man pressar sina händer mot underlaget och därmed "lyfter upp" hela kroppen samtidigt som skuldran skjuts nedåt.

De tre sista och stora musklerna från vänster till höger. M. Latissimus dorsi, m. pectoralis major och m. deltoideus (ryggmuskeln, bröstmuskeln och axelmuskeln) är axelledens motorer och är de försvagade eller ojämnt tränade så kommer skuldran oavsett hur bra stabilitet och manövringen den har inte fungera optimalat så dessa muskler ska också tränas men där tror jag ni läsare är så pass bra pålästa att ni vet vilka övningar som är bra respektive dåliga så jag slipper gå igenom det och kan lägga tid på annat.

NÄR SKA DETTA TRÄNAS?

Ja det styrs såklart om vart man befinner sig. Har man en inklämingsskada och vill bli kvitt den är detta det enda man ska ägna sig åt de närmaste veckorna/månaderna medan om man bara vill förebygga axelproblem gott kan köra till exepel rotatorcuffen under axelpasset, pectoralis minor och serratus anterior under bröstpasset och trapezius och rhomboideus på ryggpasset.

Vilken uppdelning som är bäst går inte att säga. Jag personligen kör rotatorcuff och skulderbladsstabilisatorerna tillsammans i cirka 30min efter mina axelpass och värmer dessutom upp med 3st övningar med såväl rotatorcuff som skulderbladsstabilisator i cirka 5min innan alla mina överkroppspass.

Det viktiga är att lyssna på sin kroppens signaler om att något inte står rätt till och inte gå med ett problem för länge. Många av de vanligaste axelproblemen går effektivt att förebygga med enkla övningar i anslutning till den övriga styrketräningen. För vissa funkar det att träna ett helt liv utan att specialträna dessa muskler medan andra är helt beroende av dessa muskler och specialtränar dem flera gånger i veckan för att ens kunna styrketräna. Alla är vi olika och jag kan bara utgå från anatomin och personliga erfarenheter av vad som funkat på mina och mina kollegors patienter genom åren.

Lycka till och har ni några frågor är det som alltid bara att maila så svarar jag så fort jag har möjlighet.

Ta hand om er och era axlar!
 

Kommentera

Kommentarer

df

tack det var det här jag menade när jag mailade dig :-)

Riktigt bra inlägg, jag har problem med rotatorcuffen men när jag läser detta så inser jag att jag förmodligen borde fokusera bra mycket mer på ryggmusklerna som du nämnde.

Tycker det är lite halvdåligt av mina 2 sjukgymnaster jag gått hos inte ens nämnt detta. Den ena sa att jag kunde fokusera på att hålla axeln nertryckt och spänna skulderbladet men när jag frågade varför så sa hon att det typ hjälpte lite mer, gav inte någon information alls. Stort tack till dig! ska se om det här kan hjälpa min axel att bli helt bra