Därför mår vi bra av träning

De flesta av oss vet att vår kropp mår bra av fysisk aktivitet. Det pratas ofta om vilken effekt det har för att förebygga bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och benskörhet och även att för att behandla olika sjukdomstillstånd. I början av 2000-talet infördes FaR® Fysisk aktivitet på recept som en del av den nationella kampanjen ”Sätt Sverige i rörelse” och en kartläggning från Socialstyrelsen visar att detta används på ungefär hälften av vårdcentralerna i landet i nuläget.

Det är nog dock få av oss som motiverar sig till ett gymbesök en vardagskväll efter en slitig arbetsdag genom att tänka på att det kan rädda oss från en hjärtattack om låt säga 30 år. Det är även tveksamt att den största moroten är en kommande strandsäsong, även om det kanske är vad vi intalar oss. Anledningen till att majoriteten (cirka 60%) av den svenska befolkningen faktiskt rör på sig är troligtvis att vi mår så bra av det.

Fenomenet ”runner's high” har länge vart omdiskuterat. Idrottare har sagt sig må bra och känna sig avslappnade efter ett träningspass och att de ibland har upplevt som en euforiskt rus under träningen. Detta har många forskare vart tveksamma till och vissa har förnekat att det existerar över huvud taget. Men nu har tyska studier hittat bevis som pekar på att stora mängder endorfiner frisätts i hjärnan vid fysisk aktivitet, speciellt i de områden som har med känslor att göra.

Endorfiner är hormoner som brukar kallas för ”lyckohormoner” eller ”kroppens eget morfin” och deras funktion i kroppen är bland annat att lindra smärta, stärka immunförsvaret och motverka stress. Det är även dessa hormoner som är ansvariga för det lyckorus man upplever efter en adrenalinkick, för placeboeffekten, hur kroppen reagerar när man är förälskad och de gör även att fet mat och alkohol gör oss glada.

Upptäckten som de tyska forskarna gjorde har även satts i ett större perspektiv, där man ser till vilken roll endorfinerna kan ha spelat i människans evolution. Förmågan att kunna springa långt verkar ha vart avgörande i vår utveckling, forskarna tror att våra tidiga förfäder kunde fälla stora byten genom att jaga djuret till utmattning.

Träning ökar även kroppens produktion av må bra-hormonerna serotonin och dopamin. Dessa tillsammans spelar troligtvis en viktig roll när det kommer till de psykiska fördelarna med att vara fysiskt aktiv. Bland annat så visar enkätstudier att människor som rör på sig känner sig i högre grad glada och tillfredsställda med livet. Även om det självklart skulle kunna vara så att människor som mår bra har lättare för att vara fysiskt aktiva, har till exempel studier med vuxna med inlärningssvårigheter, deprimerade kvinnor, ungdomsbrottslingar och män med alkoholproblem gett positiva resultat.

Man har även i flera olika studier tittat på fysisk aktivitet som behandling vid psykisk ohälsa. Vid behandling av depression har fysisk aktivitet visat sig vara minst lika effektivt som både psykoterapi och medicinering. Då WHO (World Health Organisation) bedömer att depression kommer att vara den näst vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i världen om tio år (efter hjärt- och kärlsjukdomar) är detta är en extra viktig punkt.

Andra psykiska fördelar som har rapporterats med fysisk aktivitet är minskad oro och ängslan, förbättrad kroppsuppfattning och självkänsla samt att lindring av stress och förbättrad sömn.