Kalorier - existerar de verkligen?
Vad är egentligen en kalori? Existerar kalorier verkligen när vi sätter det i relation till mat?
Själva ämnet jag med dessa frågor tar upp är av outforskat slag och därmed är det en vetenskap under utveckling. Själv har jag haft massa tid att fundera på saken i fråga, framför allt efter att ha läst The Thrive diet av Brendan Brazier. Han är en känd triathlet som endast äter vegansk, gluten- och sojafri mat och därmed omöjligen kan komma upp i så många kalorier som han förbränner under samma tidsrymd. Ändock gott folk, lyckas han hålla sig såväl explosiv som muskulös. Jag räknade ut att han, med de fem måltiderna om dagen han äter, bara får i sig runt 2000 kalorier. Däremot får han i sig cirka 250 % av dagligt rekommenderat intag beträffande näringsinnehållet i maten. Inte helt omotiverat har jag ett flertal gånger under att ha läst hans bok funderat på om näringsvärdet i de där grönsakerna, linserna och fröerna han äter, på något sätt är uppvägande kalorierna människor i allmänhet får från den vanliga mejeri-, kött-, och snaskindustrin.
Vad har i så fall kalorier för egentligt värde?
Är det verkligen kalorierna i maten som gör att vi lägger på oss onödigt fett?
Är det den industritillverkade matens brist på näringsämnen som gör oss feta och inte kalorierna i maten ifråga?
En människa förbränner mellan 1500-3000 kalorier per dygn, beroende på aktivitet och storlek. Vidare behöver vi de kemiska ämnen vi idag benämner som ”näringsämnen”, för att kunna överleva. Dagens vetenskap säger att om vi äter för lite kalorier går vi ner i vikt. Äter vi för mycket går vi upp – simply as that. Eller? Redan idag finns det dieter som pekar på motsatsen, exempelvis den populära LCHF. Inom denna grupp menar man att en kalori inte bara är en kalori eftersom dess ursprung, det vill säga vilken livsmedelsgrupp den tillhör, har större betydelse. Med tanke på de stora viktnedgångar människor genomfört tack vare dieten, måste det ligga någon slags sanning bakom.
Med detta berör vi då också ämnet näring och vilken betydelse den har för människan.
Vad är egentligen av vikt för människans kroppsvikt och motor - kalorierna eller näringen?
Om vi rent hypotetiskt begrundar det faktum att kalorier inte existerar utan allt som existerar är näring så faller många bitar om människan, vår moderna övervikt och undervikt på plats.
Folk som hade levt på snabbmat, godis och chips hade enligt min teori snabbt blivit feta eftersom kroppen inte hade vetat vad den skulle göra av all näringslös mat, och därmed lagrat den direkt som fett - även om dessa personer faktiskt låg på ett - vad vi idag kallar för kaloriunderskott. Människor som åt väldigt näringsrikt hade istället hållit en jämn, bra vikt även om de ätit mycket och legat på ett kaloriöverskott.
Människor som inte brydde sig om att över huvud taget äta, för att senare ta lite havregrynsgröt på kvällen, hade ganska fort blivit svårt underviktiga eftersom näringsbristen hade varit enorm.
Men vänta nu: är det inte så dagens samhälle ungefär ser ut? Om vi tittar på listan ovan finns det vissa likheter mellan denna och hur västvärldens alla olika viktproblem idag ser ut. Många överviktiga påstår sig äta lite mat, men ändå gå de upp i vikt och blir feta. Det stämmer - ofta äter dem lite mat men kompenserar genom att senare plocka ur godisskålen. Likväl påstår de smala att de äter massor men inte lägger på sig ett gram – vilket även det stämmer, för ofta äter de massor med mat, men hoppar över godiset och kakorna vid fikat.
The Journal of strength gjorde nyligen ett mycket intressant test där man lät en testgrupp med cyklister dricka ett glas rödbetsjuice innan ett cykelpass på 16,1 km. Resultaten visade att cyklisterna efter att ha druckit rödbetsjuicen i snitt cyklade 45 sekunder snabbare än tidigare gånger då det varit utan rödbetsjuice. Hur kommer detta sig? Jo, forskarna anser att det är det höga nitratinnehållet som ger den extra energin eftersom mitokondrierna, musklernas cellulära kraftverk – påverkas positivt av ämnet nitrat. Detta ämne finns också rikligt i spenat. Det var inte för inte som Karl-Alfred blev stark av sin spenat alltså.
Min filosofi är därmed att den näringstäta maten är den som ska ätas, oberoende av vilken kalorimängd den innehåller. Jag tror också att det finns ett samband mellan näringsrik mat och viktnedgång (läs; viktnormalisering), helt oberoende av kalorier. Näringsrik mat rör nämligen också nötter, som kan tyckas vara extremt energirika, men nygjorda studier visar att kroppen inte tar upp alla dessa kalorier utan istället använder dem till värmeproduktion.
När ovanstående studier görs, blir vikten av kaloriräknande obetydlig och helt plötsligt inser vi att det kanske är dags att tänka om, gå ur gamla tankemönster och bli kritiska till den stora kalorihetsen som idag har ett fast, ångestladdat grepp om den moderna människan. Att istället räkna på hur näringsrik livsmedlet eller maten du äter känns som ett bättre verktyg där maten jobbar för dig.
Jag menar – om man funderar på saken är det mycket som pekar på att kalorier inte har någon betydelse för människan. Lek med tanken att vi som tränar skulle börja leva på riktigt fet och söt mat såsom pizza och lösgodis som innehåller mängder av näringslösa kalorier - borde vi inte också då ha fått enorma mängder energi att träna på eftersom det är precis det som pizza och godis innehåller?. Detta stämmer inte på något sätt – hur många har inte legat och vridit sig i soffan av illamående efter en ”ätardag” då man intar just sådan mat? Jag tror ingen känner vidare lust att dra ut på en löprunda eller pressa sig till max på gymmet efter att ha krängt en kebabpizza och ett kilo godis, trots att detta innehåller oerhörda mängder kalorier, ”energi”.
Vad är det då som gör att vi får den där starka och rena energin till vår träning? Jo, just det, det är kött, fågel, fisk, nötter, bär, frukt, grönsaker, rotfrukter med ett ev. tillskott av mejeriprodukter och vissa kosttillskott när viss näring koncentrerats för maximal effekt. Det är helt enkelt de livsmedel som inte innehåller så mycket energikalorier men däremot en massa näringsämnen: det är de livsmedel som ger oss energin vi behöver för att orka vara aktiva.
Kalorier som energimått känns förlegat och gammalmodigt. Med hänvisning till texten ovan vågar jag påstå att det inte är kalorier som ger oss det korrekta måttet på energi - en ny mätmetod, grundad på näringsvärdet i maten vi äter, vore mycket mer rättvisande och relevant. Vågar du tänka om?
/Norah Lindhe
|
Kommentera
Kommentarer
Oj vad mycket åsikter och tankar kring min artikel! Jag blir positivt överraskad och är glad att ni engagerar er i en sådan här viktig fråga.
Jag har aldrig påstått mig vara allvetande – detta är endast en artikel utifrån mina egna funderingar och efterforskningar vilket framgår väldigt tydligt. Jag vill få människor att ifrågasätta; att tänka själva! Summa summarum av artikeln – som jag hoppas att jag får fram – är att vi inte ska stirra oss blinda på kalorier eftersom dessa enligt mig och min kunskap är förrädiska – en kalori är inte en kalori – i våra kroppar ter den sig på oerhört många sätt beroende på varifrån den kommer.
Precis som Sid antyder är detta också vad LCHF-anhängare förespråkar: sluta räkna kalorier! Räkna istället på sammansättningen av den föda du intar.
Det är viktigt att vara öppensinnad för nya tankegångar och nya vägar för att uppnå sin fysiska topp. Vidare är det en myt att människor har olika förbränning. Jag har för mig att man har sett diffar på upp till hundra kalorier per dygn, men har du ingen ämnesomsättningssjukdom är din metabolism endast formad efter hur mycket du tränar och rör dig, och efter din vikt (överviktiga har högre dygnsförbrukning). Självklart påverkar den termogena effekten som livsmedel eller kosttillskott har, vår totala energiförbrukningen per dygn, men annars är vi i grund och botten lika varandra.
Slutligen, riktat framför allt till Andreas S, vill jag nämna att jag har pluggat näringfysiologi och kostvetenskap i två år.
Jag har därmed en grundläggande kunskap av vilken denna artikel, blandat med mina åsikter, baseras på.
Andreas K! Nu är det så att fett ger en lång mättnadskänsla pga att passagen genom magsäcken går mycket långsammare jämfört med kolhydraten och det är bevisat, du kan själv söka på det om du inte tror mig! Jag har läst fysiologi och om matspjälkningsapparaten och vet hur den fungerar. Och jag tror att mättnadskänslan är en viktig del av LCHF, den håller matintagen lågt både innan och efter att socker suget försvunnit... titta bara på Dr Dahlqvist lunch: "2 ost-smör-rullar, dvs 2x 2 ostskivor ihopvikta med tre lager osthyvlat smör emellan. 2 muggar kaffe med grädde", trots den minimala mängden mat blir hon mätt länge och det beror just på den långsamma passagen ut från magsäcken. Det du skrev om insulinet är också en viktig del av LCHF, MEN den är inte hela konceptet.
AndersK: vad jag vet så lagras fett in som fett alldeles utmärkt utan insulin...
Denna artikel har potential att bli en riktig 'rampagetråd' mellan lågkolhydratsfanatiker och dess gelikar på motsatt sida...
??? AndreasS ! LCHF är en diet som i första hand syftar till att hålla insulin nivån i kroppen så låg som möjlig, eftersom att det har visat sig att detta hormon styr förutom blodsockernivån även fettinlagringen.... Har defenitivt ingenting med hur länge maten stannar kvar i magen att göra.....
Att man äter mindre beror på att sockersuget försvinner efter 3-5 dagar...
Kalori innehållet i olika livsmedel har räknats ut genom förbränning i slutet utrymme..... Det säger väldigt lite om vad som händer i kroppen....
En viss begreppsförvirring finns det dock. Näring är det som inehåller "kalorier" det finns tre näringsgrupper Fett, Proteiner och kolhydrater... Vad jag kan förstå så menar Norah att livsmedel med bra fördelning mellan dessa näringsämnen då med så lite snabba kolhydrater som möjligt, plus ett högt vitamin och mineral inehåll är att föredra....
Du kanske borde ha pluggat näringslära och biokemi innan du skriver artiklar som den här... Näringsämnen delas in i energigivande och icke energigivande, de energigivande är fett, protein och kolhydrater, de icke energigivande är vitaminer och mineraler. De energigivande näringsämnena innehåller kalorier och fett ger dubbelt så mycket energi per gram jämfört med kolhydrater och protein. Anledningen till att man går ner i vikt av LCHF är att fett ligger kvar längst i magsäcken och ger då en mättnadskänsla vilket gör att man inte blir lika hungrig och således äter mindre mat. Du måste också tänka på att olika människor har olika ämnesomsättning. Skillnaden mellan riktig mat och skräpmat är att riktig mat innehåller mer kostfibrer som sänker GI-värdet i maten och ger en bra mättnadskänsla samtidigt som de olösliga kostfibrerna inte ger någon energi, det gör att vi får långvarig energi så att vi orkar med all fysisk aktivitet. Medans skräpmat innehåller mycket socker och fett, sockret ger ett högt GI-värde som ger snabb energi som endast varar en kort stund vilket gör att vi måste äta bara mer och mer för att hålla energinivån uppe, vi får alltså i oss mer kalorier av skräpmat för vi äter mer. Jag håller mer dig om att vi bör äta riktig mat för att må bra och hålla normalvikt och att anpassa matportionen efter hur mycket man rör på sig för att få en bra balans mellan hur mycket energi vi stoppar i oss och hur mycket vi gör av med via fysisk aktivitet. Det är även viktigt att äta varierat för att få i sig alla icke energigivande näringsämnen i lagom mängd, det är varken bra att få i sig för mycket eller för lite och det gäller alla näringsämnen.
Oavsett åsikt håll en god ton.
Utöver det så uppfattar jag personligen att vad Norah försöker förmedla är inte om kalorier existerar eller inte då den frågan inte är underlag för diskussion utan om kaloriernas egentliga betydelse när vi ser till den övriga näringen.
Tankesättet är mycket intressant och passar i mångt och mycket hur dagens kostproblem ser ut. Vad du missar i ditt resonemang är hur spårämnen, vitaminer och mineraler påverkar oss något som idag inte är i närheten av fullt urett.
Att kroppen skulle kunna bli hungrigare än vad som kalorimässigt krävs p.g.a. brister i kroppen är inte något som är en helt befängd tanke enligt mig då den aldrig motbevisats mig veterligen och går mycket hand i hand med med LCHF-anhängare anser vara orsaken till deras tidigare övervikt.
Kalorier (Kcal) är snarare ett förlegat synsätt om man endast räknar värden på livsmedelspaketen, men inte helt utan mening eller sanning. Tar vi nötter som exempel så finns det rapporter om folk som överätit i Kcal utan att gå upp i vikt. Detta kan förklaras genom biotillgängligheten och att kroppen helt enkelt inte tar upp allt av nötterna. Dessutom är dagens Kcal värde på protein även förlegat med 4 Kcal/g. när man med TEF istället borde räkna det som 3.2 Kcal/g.
Att ingen (inte många) skulle träna efter en pizza och godis har nog till stor del att göra med GI/blodsocker samt om man känner sig brutalt mätt. Tror få skulle lyckas äta 5 grillade kycklingar och sedan prestera bra i löpspåret.
Kan man få till en bra ekvation som tar hänsyn till biotillgänglighet samt TEF bör man vara väldigt nära ett bra system.
Kalorier existerar i allra högsta grad, men att försöka hålla på att räkna dem är för det mesta onödigt jobb. Men för att gå ner i vikt måste man ligga på ett kaloriunderskott. Hur gör man enklast det? Jo, genom att äta näringsrik mat som du pratar om. Den blir man mätt på utan att få i sig onödigt mycket kalorier som är fallet med med spannmåls och sockerbaserade livsmedel.
Men vad gäller Brendan Brazier så måste han få i sig mer än 2000 Kcal per dag om han tränar för ironman, det finns det ingen tvekan om det. Antingen har du räknat fel eller så har han underrapporterat vad han äter.
Bloggen Träningslära har skrivit en läsvärd artikelserie om just det du tar upp: http://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-2-ater-overviktiga-mer-an-an...
Visst är det viktigt att kroppen får i sig de viktiga mikronutrienterna.
Men med denna logik så försvinner också förklaringen till varför människor kan gå ner i vikt, bygga muskler och hålla hälsosamma blodvärden genom att äta hamburgare...
Ett intressant ämne men jag är fortfarande långt ifrån övertygad att kcal in vs kcal ut inte är det viktigaste...
Jag tror det ligger en hel del sanning i detta å bort med kcal in med energinyttig mat! :D
Intressant artikel. Det måste in nya tankegångar för att vårt matsamhälle skall kunna utvecklas. Dock hoppas jag på att vi håller det här kommentarsfältet ifrån LCHF diskutionen och mer till vad artikeln handlade om. Att våga tänka nytt. Om kaloriers värde.