Naturbeteskött
Vad är naturbeteskött?
Naturbeteskött är precis vad det låter som - kött från djur som fötts upp på naturbete och gräs. Under vintern ska kornas foder vara baserat på grovfoder (t.ex. hö, hösilage och ensilage) och inte spannmål, för att köttets sammansättning av fettsyror ska bibehållas. Det är inte tillåtet att utfodra korna med soja. Djuren kan vara av alla raser, bortsett från Belgisk blå eller Svensk multifärgad boskap.
Naturbetesdjur får gå på bete under hela vegetationsperioden, vilket motsvarar 110-150 dagar per år. Minst hälften av tiden ska de gå på naturbetesmarker. Naturbetesmarker är marker som inte utsatts för kultiverande åtgärder som t.ex. gödsling, plöjning och kalkning. Det finns olika typer av naturbetesmarker, bland annat hagmarker, strandängar, ljunghedar och skog.
Traditionellt sett har bönder alltid använt den mark som inte gick att odla på till just bete. Idag har man gått ifrån användandet av naturbetesmarker i stor utsträckning eftersom det är enklare att odla kornas foder och transportera det till ladugårdarna. År 1850 fanns det 2 000 000 hektar naturbetesmark i Sverige. Idag finns bara 300 000 hektar kvar.
VILKA FÖRDELAR FINNS MED ATT VÄLJA NATURBETESKÖTT?
Förutom att korna föds upp på naturligt foder och får gå ute mer än kor i konventionell produktion, så är köttet hälsosammare. Halterna av omega-3 är flera gånger högre i naturbeteskött, jämfört med kött från kor som fötts upp på spannmålbaserat foder.
Kalvarna får växa upp tillsammans med sina mammor och får bättre hälsa och större motståndskraft mot sjukdomar.
De speciella miljöerna som skapas på grund av betet är värdefulla för den biologiska mångfalden eftersom de innehåller så många olika livsmiljöer för en mängd växter och djur. Naturbetesmark är en av de artrikaste markslagen i Sverige. Här finns många rödlistade arter, som hotas av utrotning när naturbetesmarkerna minskar.
Naturbetesmarker fungerar som kolsänkor, vilket innebär att koldioxid binds i marken och minskar växthuseffekten. Enligt WWF binder Sveriges naturbetesmarker 2 000 000 ton koldioxid varje år. Konventionella odlingar fungerar tvärtom på grund av att t.ex. plöjning frigör koldioxid från jorden till atmosfären.
Miljöbelastningen blir även mindre eftersom korna går på bete och det inte krävs några fodertransporter under betesperioderna. Att producera naturbeteskött är inte särskilt energikrävande. Det går åt lika mycket energi att producera ett kilo naturbeteskött som ett kilo bönor! Konventionellt kött kräver 5-8 gånger så mycket energi.
Naturbetesmarker läcker mindre näring än åkermarker eftersom de inte gödslas mer än vad som kommer från betesdjuren. Övergödning är ett stort problem i vattendrag, sjöar och hav. Det leder bland annat till blomning av giftiga cyanobakterier (blågröna alger) och så kallad bottendöd på grund av syrebristen, som orsakar att andra arter slås ut.
VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ NATURBETESKÖTT, EKOLOGISKT OCH KRAV-MÄRKT KÖTT?
Det kan kännas som en riktig djungel med alla olika märkningar. Både ur klimatsynpunkt och djurskyddssynpunkt är det bättre att välja kött med dessa märkningar än det konventionella köttet. Men hur skiljer sig märkningarna åt?
Ovan: EU-ekologisk märkning. Logotypen till vänster är gammal men
förekommer fortfarande. Till höger den nya logotypen.
Nedan: KRAV-märket.
Det finns vissa EU-regler som en produkt måste uppfylla för att få kallas ekologisk. KRAV-märkt uppfyller dessa regler men har en del tillägg som gäller djuromsorg. De ställer bland annat krav på hur transporter och slakt ska gå till, något som saknas i EU-reglerna.
Fodret ska enligt EU-förordningen vara 100% ekologiskt, bortsett från när det inte finns tillgängliga ekologiska foderråvaror, för att produkterna ska få bära den ekologiska märkningen. Naturbetesdjurens vinterfoder ska till största delen vara producerat på den egna gården.
GMO i fodret, vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel är varken tillåtet i produktionen av ekologiskt eller naturbeteskött. Certifierat ekologiskt kött (dvs märkt med EU:s ekologiska symbol) och Svenskt Sigill är det enda kött som är garanterat fritt från GMO.
Betet skiljer sig åt genom att KRAV-djurens bete inte bara ska fungera som vistelseyta utan också tillgodose djurens näringsbehov, tillåta djuren att få utlopp för sitt naturliga beteende och bidra till en ökad biologisk mångfald, till skillnad från EU-ekologiskt bete. KRAV-djuren måste inte gå på naturbetesmarker som naturbetesdjuren.
Vissa sorter av konstgödsel är tillåtna enligt EU:s ekologiska märkning, men inte inom KRAV eller naturbete.
KRAV godkänner inte produkter om brott mot mänskliga rättigheter eller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med produktionen. Sådana regler finns inte för EU-märkningen.
WWF har gjort en bra och enkel tabell där de jämför bland annat betesmarker, energiåtgång och omega-3 i ICAs naturbeteskött med KRAV-kött, konventionellt svenskt kött, utländskt kött och s.k. naturkött från Sydamerika. Tabellen finns HÄR! (pdf)
SAMMANFATTNINGSVIS...
Välj i första hand naturbeteskött, så närproducerat som möjligt, i andra hand KRAV-märkt (fast naturbeteskött är ofta KRAV-märkt) och i tredje hand kött som bara har EU:s ekologiska märkning.
Det här är bara några av alla de fördelar som finns med naturbeteskött. Konventionellt kött är lite billigare, men är det värt priset som Brasiliens regnskogar och våra hav, och i förlängningen vi själva, får betala? Det är svårt att se sin egen personliga vinning i att välja ett dyrare kött, men om vi ska kunna fortsätta att förlita oss på produkter från naturen måste vi bevara den biologiska mångfalden genom att utnyttja den på ett sätt som är hållbart i längden.
LÄSTIPS!
Lista över klimatsmart och ekologiskt kött
Naturbeteskött klimatsmartare än KRAV-märkt
Text: Karin Grängsjö
Foto: Elias Hällkvist
|
Kommentera
Kommentarer
Bra artikel! Om Sverige kan vara egenproducerande på kött är egentligen inte frågan, utan om det finns tillräckligt med konsumenter som är villiga att betala för köttet, det är frågan.
En viktig sak för mig är att jag vill att djuren behandlas med respekt, både när de växer upp men också i slaktprocessen. Jag gillar alla sorters kött och står för hur hela processen ser ut, men något jag inte kan försvara är när kötthanteringen blir industriell, och ett djur bara en siffra i bokföringen. Då försvinner respekten för levande djur, och vinstmarginalen är det som räknas.
Väldigt bra artikel Karin men jag har en fråga, skulle vi kunna tillgodose sveriges köttbehov genom att bara ha naturbeteskött. Finns det tillräckligt med mark och så och kan det bli rubbning i ekosystemet om vi har alldeles för mycket kor?:)
Kanon: Tack! Bra fråga, som jag tyvärr inte har något riktigt svar på. Men det krävs i alla fall mindre mark än för konventionellt kött, eftersom kor kan beta även på mark som inte går att odla.
Tror knappast det kan bli någon störning i ekosystemen, tvärtom.. eftersom det blir ett naturligt kretslopp med gödsel, jämfört med de vanliga åkrarna där man tillför konstgödsel och allt som det medför.
Mrhandley: Tack! Håller med helt. Även om vi anser att kött är mat så är det levande djur och det tycker jag inte man ska blunda för, oavsett hur gott det är.. Det finns mycket som kan bli bättre och det påverkar vi genom att köpa de varor vi vill främja =) KRAV-djur får t.ex. inte se när andra djur dödas, och blir mindre stressade tack vare det, det tycker jag är fint.