Fett med studier! - Om Livsmedelsverket och kostråden

SLV:s Kostrekommendationer

Jag har skrivit om mina IBS-liknande magproblem förut. Och jag vet att det är många fler än jag, med liknande men också med helt andra problem, som inte blivit bättre av de råd som antingen vården gett eller som man själv hittat genom att försöka ta reda på vad som anses nyttigt och hälsosamt.

I nästan 10 år var jag vegetarian. Jag åt inte speciellt nyttigt men mådde bra ändå. Tills min mage började krångla. Jag försökte äta enligt konstens alla regler. Genom att äta rätt borde jag ju bli bra igen. Men jag har aldrig mått så dåligt som när jag åt massor av frukt, fullkornsprodukter, bönor, linser, proviva, gröt och så vidare... Jag var skitspinkig med noll muskler, jag vägde 57 kilo till mina 180 cm. Men jag hade en irriterande fettklump på magen och ett konstant sötsug som höll på att driva mig till vansinne. För att inte tala om alla toabesök... Är det så man ska ha det när man lever nyttigt?

När inget hjälper blir man till slut beredd att prova allt. Allt hokus pokus och alla modedieter som finns. Fördelen med det är att man lägger sina fördomar åt sidan och med ett öppet sinne undersöker själv hur kroppen reagerar.

Det som till slut hjälpte för mig var att sluta äta bröd, pasta, ris, frukt och annat kolhydratrikt. För att få i mig tillräckligt med energi ökade jag på fettet. Inte krångligare eller konstigare än så. Det var mer än 2 år sen nu. Att börja med LCHF var som att... vet inte ens vad jag ska kalla det? Jag har aldrig mått så bra som nu.

Men det här handlar inte om att jag tycker att alla ska börja äta enligt LCHF. Det handlar om det mättade fettet. Jag, och väldigt många andra som slutat vara rädda för naturligt mättat fett, äter ju helt fel. Varför mår vi så bra? Enligt skeptikerna borde vi ha blivit sjuka i hjärtinfarkt, åderförkalkning, diabetes, fetma, bristsjukdomar... Vänta bara, det kommer när ni har ätit LCHF i 15-20 år! Jag undrar det jag. Varför inte lyssna på sin egen kropp? Om det här fick mig att bli frisk, och hela tiden må bättre och bättre.. hur kan det då vara så farligt? Högst ovetenskapligt tänk... än så länge.

Hur har Livsmedelsverket egentligen kommit fram till kostrådens utformning? Johanna som har bloggen Kost & Hälsa, skriver om rekommendationerna och hur de tagits fram.
 

"De har målat in sig i ett hörn; de håller fast vid gamla råd med argumentet att ett starkt vetenskapligt stöd krävs för att förändra kostråden - men när kostråden utformades från början gjordes det inte med sådana krav på vetenskaplig metodik. Konsekvensen blir en tröghet och en låsning vid gamla, felaktiga modeller. Livsmedelsverkets rekommendationer bygger på omröstningar och konsensus kring riktlinjer inom expertgrupper."
 

... och uppenbarligen använder de sig av inte helt pålitliga studier, för att ta ett exempel:
 

"Jag läste en gång en godtycklig studie som stod med i referenslistan. Upplägget var att en referensgrupp som inte gjorde några förändringar jämfördes med en grupp som fick råd om att äta enligt tallriksmodellen samtidigt som de också började motionera. När de fick bättre värden hänfördes detta till tallriksmodellen."

Men det här är bara början.

DAGENS KOSTRÅD SAKNAR VETENSKAPLIG GRUND

2008 skrev Ralf Sundberg (med dr, docent, privatläkare) och Johan Hedbrant (fil dr, forskningsingenjör) en artikel i Läkartidningen, (pdf) eftersom de lagt märke till att flera experter har helt motsatta åsikter gällande mättat fett trots den gemensamma grund- och forskarutbildningen. För att försöka reda ut vem som har rätt och vem som har fel granskade de kostråden från tre olika expertgrupper; European Association for the Study of Diabetes, American Diabetes Association och Nordic Nutrition Recommendations 2004. De kom fram till att expertgrupperna inom nutritionsområdet uppenbarligen inte arbetar enligt evidensbaserade riktlinjer, eftersom dagens kostråd inte vilar på någon vetenskaplig grund.
 

"Studier om nutrition har ofta sponsrats av företag, som naturligtvis vill ha valuta för pengarna. Karriärer kan gynnas av samarbetsvilja med dessa. Organisationer som ADA har till stor del levt på bidrag från producenter av kolhydratrika frukostflingor och läskedrycker. Även i Skandinavien är samarbetet mellan industri och myndigheter starkt. Vem anar att t ex WHO/FAO-kongressen om kolhydrater i Rom i april 1997 med många svenska deltagare i hemlighet var sponsrad av sockerindustrin, där agenda och ordförandeval på förhand var ett beställningsarbete från dessa intressen?"
 

Uffe Ravnskov (oberoende forskare, läkare och docent), Jørgen Vesti-Nielsen (överläkare, Karlshamn), Lars Werkö (professor som under flera decennier ledde den svenska kliniska forskningen inom hjärt-kärlområdet) med flera andra läkare och professorer, skrev 2009 i ett debattinlägg i Dagens Medicin att Livsmedelsverket borde sluta ge kostråd till allmänheten. Insändaren grundade sig på att SLV just offentliggjort en lista över 72 studier som skulle visa på nackdelar med mättat fett. Men av alla studier är det bara två som kan ses som ett stöd!  Listan över de 72 studierna som SLV hänvisar till, plus 8 studier som visar att mättat fett inte ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer, finns HÄR (pdf), med kommentarer av författarna till debattartikeln.
 

"Vidare finns åtta multifaktoriella experiment som inte säger något om effekten av de enskilda åtgärderna; och elva studier ger endast stöd i en undergruppsanalys eller inget stöd alls. I många studier saknas en redovisning av och korrektion för intag av transfett, som bevisligen både höjer kolesterolet och har många hälsovådliga effekter. Några få pekar på att mättat fett är hälsosamt. Troligen har de medtagits därför att Livsmedelsverkets 'experter' inte förstått innebörden av deras resultat."
 

De två studier som stöder teorin om det mättade fettets farlighet handlar om sambandet mellan fettintag och bröstcancer. Det finns fler studier som inte kommit till samma slutsats, tre av dem finns med i listan på studier som visar att mättat fett inte ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer. Där finns även den stora WHI-studien Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease med. "Kostdoktorn" Andreas Eenfeldt skriver:
 

"Den gigantiska WHI-studien är den överlägset största interventionsstudie som någonsin gjorts med fettsnål kost. Kostnad: en halv miljard dollar. Den visade ingen nytta av mindre fett. Tvärtom fick tidigare hjärtsjuka signifikant fler hjärtinfarkter av mindre fett och mindre mättat fett i kosten."
 

Dessutom tar han upp det faktum att SLV har uteslutit många studier, bland annat Shai et al. Weight loss with a low-carbohydrate, mediterranean, or low-fat diet, som tydligt visade sämst resultat för lågfettkost, både gällande viktnedgång och blodfetter. En annan betydelsefull studie som uteslöts var Gardner CD et al. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and learn Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women. The a to z Weight Loss Study: A Randomized Trial.

SLV SVARAR

Ulf Bohman från Livsmedelsverket svarade på debattinlägget som publicerats i Dagens Medicin:
 

"Det kommer alltid att finnas enstaka studier som talar emot slutsatserna av den samlade vetenskapliga bedömningen. Sådan är vetenskapen och sådan ska den vara. Näringsrekommendationer och kostråd till den breda allmänheten måste vila på en bred vetenskaplig grund – detta kommer Livsmedelsverket inte att kompromissa med."
 

Inte ett ord om deras lista med studier som inte tålde att bli synad i sömmarna, inte ett ord om mättat fett. Inga ytterligare hänvisningar till studier, trots att det nu tydligen ska finnas "tusentals studier".

Dagens Medicins chefredaktör Per Gunnar Holmgren skrev i en ledare några månader senare:
 

"Livsmedels­verkets strategi framstår som obegriplig. Varför anstränger sig Livsmedelsverket inte mer för att ge kritikerna hållbara svar? Det är inte trovärdigt att först hävda att kostråden vilar på ”god vetenskaplig grund” och sedan inte kunna redovisa eller diskutera dessa vetenskapliga arbeten."
 

Debatten pågår än idag. SLV hävdar fortfarande att kostråden baserar sig på den senaste forskningen och att ”bland de experter världen över som forskar inom området finns en samsyn om att det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde”. Men i en översiktsartikel som nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition, som sammanfattar forskningen kring mättat fett, kommer man tydligt fram till att det inte finns några belägg för att mejeriprodukter ger högre risk för hjärtinfarkt, däremot verkar de skydda mot åldersdiabetes.

Om den breda vetenskapliga grunden finns - Varför är den så svår att visa upp? Om rekommendationerna trots allt är bra så tål de att granskas och ifrågasättas. Det skulle bara ge dem en stabilare grund och ökad trovärdighet. Och det borde välkomnas av alla.

TIPS!

Missa inte Vetenskapens värld på SVT2 på måndag 12/9:

Vetenskapen bakom kostråden granskas!

/Karin Grängsjö, muskelbyggande landskapsarkitektstudent med stort intresse för miljö, hälsa och kost.